Sjömanshus

Vad var sjömanshusen?

Sjömanshusen var ämbetsverk, som tog hand om frågor rörande sjömän. Frågorna rörde bland annat arbetsförmedling och pensioner. Under åren 1752–1937 var sammanlagt 32 sjömanshus verksamma i Finland.

Det första sjömanshuset i det svenska riket inrättades i Stockholm år 1748, för att råda bot på bristen på yrkeskunniga sjömän. Fyra år senare blev det möjligt att inrätta sjömanshus även i Finland, och Finlands första sjömanshus grundades i Åbo. Till en början grundade man sjömanshus på de större kustorterna, men senare även i några inlandsstäder. År 1874 blev sjömanshusen obligatoriska i varje stad, där man idkade utrikeshandel. Sjömanshusen avvecklades genom en lag år 1937 och deras verksamhet och medel övertogs av olika statliga ämbetsverk.

Till en början var sjömanshusens uppgift endast att stöda arbetsoförmögna sjömän. Uppgifterna ökade dock med tiden till att omfatta ett brett spektrum av ärenden rörande sjömän och sjöfart. Sjömanshusen förmedlade arbete åt sökande, tog hand om mönstring och såg till att lönerna utbetalades. Dessutom betalade sjömanshusen pensioner och bidrag till arbetsoförmögna och gamla sjömän och deras familjer. Sjömanshusen fungerade som en slags pionjärer för socialskydd. Detta var nödvändigt för att utrikeshandeln alltid skulle ha tillräckligt med motiverad arbetskraft för de tunga arbetsuppgifterna.

Sjömanshusens mest påtagliga uppgift var upprättandet av olika förteckningar över sjömän och sjöfart.

Hurdana handlingar innehåller sjömanshusens arkiv?

På Riksarkivets olika verksamhetsställen bevaras arkiv för 27 sjömanshus. Arkivet för sjömanshuset i Helsingfors bevaras i Helsingfors stadsarkiv, arkivet för Viborg sjömanshus i Leningrad oblasts arkiv i Viborg och resten i lokala museer och landsarkiv.

Sjömanshusens arkiv har i stort sett bevarats väl. Arkiven innehåller varierande mängder handlingar huvudsakligen beroende på städernas storlek. Arkiven innehåller matriklar, förteckningar, rullor, skeppsdagböcker, protokoll, brev och olika typer av intyg och utlåtanden rörande arbetsförmedling.

De som söker information om sjömän kan hitta intressanta dokument i många olika serier. De viktigaste informationskällorna är olika matriklar, rullor och förteckningar. Arkiven innehåller förteckningar och rullor över t.ex. mönstring, sjömän, bidragsansökare. Man kan även få information om sjömän i många andra serier, såsom olika handlingar rörande anställning. Dessa inkluderar t.ex. frejdebetyg och arbetsintyg.

Med tanke på forskning av sjöfart och skeppsfart är främst de olika förteckningarna över sjöfart och skeppsdagböckerna av största intresse.

Hurdan information kan man hitta i arkiven?

Man kan hitta intressant information om sjömän och sjöfart i arkiven för sjömanshusen. Man kan åtminstone få reda på namnet på en sjömän, inskrivningsår samt födelseort och -år. Förutom annan grundläggande information, som språk och adress, kan man även hitta uppgifter om sjömannens tjänstgöring på olika skepp och hav. Man kan hitta information om på vilka fartyg sjömannen arbetade, om eventuell desertering, om flyttning utomlands eller om dödsfall till sjöss. Handlingarna kan även innehålla information om sjömannens ansökning om pension eller andra bidrag av sjömanshuset.

I arkiven kan man även få fram rikligt med information om olika fartyg som seglat till städernas hamnar. De huvudsakliga källorna i forskning av fartyg och sjöfart är skeppsdagböckerna, som innehåller information om fartygets rutter och händelser till sjöss. Arkiven innehåller skeppsdagböcker till största delen från och med slutet av 1800-talet. Man kan även få information om sjöfarten i de olika förteckningarna och rullorna som sjömanshusen förde.

Hur kan man bekanta sig med sjömanshusens arkiv?

Arkiven för sjömanshusen förvaras på Riksarkivets olika verksamhetsställen. Man kan söka efter material och beställa det för granskning via Riksarkivets webbtjänst Astia. I Astia får man reda på i vilket verksamhetsställe arkiven för de olika sjömanshusen bevaras. Via Astia kan man även hitta de handlingar som har digitaliserats. Arkiv från vissa sjömanshus finns även i stadsarkiven, till exempel Helsingfors sjömanshus arkiv i Helsingfors stadsarkiv.

Mikko Kuitulas artikel ”SukuHaun aineistoja: Merimiehet ja merenkulku” (endast på finska), som finns på Genealogiska Samfundet i Finlands hemsida, ger ytterligare hjälp för att komma igång med forskningen.

Innehållet i alla sjömanshus arkiven är förtecknade i Astia. Man hittar relevanta materialhelheter genom att söka på ”merimieshuone*” och klicka på fliken “Materialhelheter”.

Hur hittar man information om en viss sjöman?

Det lönar sig att börja sökandet av information om en viss sjöman i sökdatabasen över sjömän upprättad av Genealogiska Samfundet i Finland (sidan är huvudsakligen på finska). Materialet hittar man i SukuHaku genom att på startsidan välja Begränsa sökning –> Sjömän.

I sökrutan skrivs namnet på personen. Det mest praktiska är att endast ange efternamnet på personen och sedan välja den önskade personen bland sökresultaten. Man får information om sjömannens inskrivning vid ett sjömanshus samt födelsedatum och -ort. Dessutom innehåller databasen information om källan, dvs. vilket sjömanshusarkiv och specifikare vilken arkivenhet informationen härstammar från. 

Det lönar sig att även bekanta sig med webbplatsens andra förteckningar, som kan innehålla tilläggsinformation om den sökte personen. Databasen innehåller information från alla sjömanshus förutom sjömanshuset i Viborg. Detta innebär dock inte att databasen fungerar som en fullständig lista över alla finländska sjömän. Vissa sjömän kan vara antecknade i förteckningen över döda sjömän, även om de inte kan hittas i huvud-databasen.

Då man studerat databasen över sjömän, kan man fortsätta forskningen i Riksarkivets verksamhetsställe där sjömanshusets arkiv bevaras. Det lönar sig att först bekanta sig med de olika förteckningarna. Dessa kan ge exakta uppgifter om sjömannens hyror på olika båtar. Med hjälp av dessa uppgifter kan man sedan få tilläggsinformation i andra dokument. Serien H Sisällön mukaan järjestetyt asiakirjat (Handlingar ordnade enligt innehåll) är vanligtvis användbar då den kan bestå av en rad olika dokument rörande sjömän.

De olika arkiven för sjömanshus skiljer sig från varandra vad gäller storlek och kvalitet. Det finns vanligtvis information om en viss sjöman i många olika handlingar, så man måste gå grundligt igenom ett stort antal dokument, för att hitta den önskade informationen.

Litteratur

• Kuitula, Mikko. “SukuHaun aineistoja: Merimiehet ja merenkulku” (endast på finska). Genealogiska Samfundet i Finland.

• Mattila, Tapani. ”Merimieshuonelaitos.” Navis Fennica. Suomen merenkulun historiaa osa 4, red. Erkki Riimala. Porvoo: WSOY, 1995.

• Revborn, Lennart. Sjömanshusen i Stockholm, Södertälje, Uppsala, Västerås och i Finland. Stockholm: Stiftelsen Sveriges sjömanshus, 1999.

• Sjömanshus på Wikipedia.

• Tiedonjyväsiä. Helsinki: Kansallisarkisto, 2002.