Arkivet för utmärkelseutskottet är kanske den mest omfattande källan om dem som deltog i kriget på den vita sidan. Handlingarna rörande de vita truppförbanden i inbördeskriget innehåller även omfattande personförteckningar.
I samlingen biografier om frihetskrigarna ingår även information om flera soldater som stred på den vita armén. Detta matrikelmaterial är i blankettform.
I Riksarkivet bevaras ett kartotek, upprättat av personalen i före detta Krigsarkivet, över inbördeskrigets stridsorter. Med hjälp av kartoteket kan man utreda i vilka slag de olika truppförbanden deltog. Om man t.ex. vet i vilka slag en viss person deltog kan man med hjälp av kartoteket utreda till vilket truppförband personen hörde.
Skyddskårerna spelade en viktig roll i inbördeskriget och i dess efterspel. Därmed ingår en hel del handlingar rörande inbördeskriget i arkiven för skyddskåren, som finns bevarade i Riksarkivets filial i Sörnäs och i vissa versamhetsställen. Arkivförteckningarna för dessa arkiv kan utforskas med hjälp av Astia webtjänsten.
Det finns en databas på Internet över Krigsdöda i Finland 1914–1922. Där kan man söka upplysningar om krigsdöda på basen av t.ex. namn, bostadsort eller dödssätt.
Det finns en hel del olika undersökningar och annat litteratur rörande inbördeskriget. I personhistoriskt hänseende är Sankarien muisto. Suomen itsenäisyyden ja vapauden puolesta henkensä antaneiden elämäkertoja (Suomen Sukututkimusseura, Helsinki 1927) förmodligen den mest omfattande. Uppgifterna till detta memoarverk, som behandlar de stupade på den vita sidan, insamlades på 1920-talet och redigerades av H. J. Boström. Verket går att hitta på de flesta bibliotek. Det har även utgivits många andra memoarverk om de vita på olika orter och regioner.
Det finns rikligt med källor på arkivverket om personer som deltog i inbördeskriget på den röda sidan. Tiotusentals röda dömdes i överdomstolen för statsförbrytelser och domstolarna för statsförbrytelser. Dessutom hade järnvägsstyrelsen en egen domstol. För att hjälpa domstolarna upprättades en organisation under namnet åklagarmyndigheterna vid statsförbrytelsedomstolarna. I dess arkiv bevaras handlingar, som insamlades under rannsakningen av fången (t.ex. förhörsprotokoll), men som av olika skäl (t.ex. personens död eller gärningens ringhet) inte kommit till rätten. I detta arkiv ingår även de s.k. beviskorten, som innehåller information om stupade rödgardister.
Däremot hittar man information om fångläger och röda fångar i arkivet för krigsfängelseväsendet. En del av materialet från fånglägren bevaras i landsarkiven. Arkiven för de olika fånglägren innehåller i vissa fall även information om de avlidna fångarnas begravningsplatser. Det finns en förteckning i elektronisk form över personer begravda i Sandhamn och på Mjölö i Helsingfors.
Jaakko Paavolainen har sammanställt ett ortvis ordnat kartotek över avrättade rödgardister, som är tillgängligt på Riksarkivet. Ytterligare information om kartoteket som bevaras i Jaakko Paavolainens II arkiv fås i Astia webtjänsten med t.ex. sökorden "Paavolainen, Jaakko".
Då man söker information rörande rödgardister är det värt att komma ihåg materialet i landsarkiven. T.ex. i Riksarkivet Tavastehus förvaras ett kartotek upprättat av Aimo Klemettilä över rödgardister i Birkaland och Tammerfors.
Det finns handlingar rörande de röda även i Frihetskrigets arkiv. I detta arkiv finns bl.a. brev beslagtagna av de röda, arbetarföreningars handlingar och handlingar rörande de röda som tillkommit via olika insamlingar, såsom flygblad. Det finns en elektronisk databas över förhörsprotokollen i frihetskriget arkiv som kan användas via kundterminalerna i arkivverkets forskarsalar.
Det finns en databas på Internet över Krigsdöda i Finland 1914–1922. Där kan man söka upplysningar om krigsdöda på basen av t.ex. namn, bostadsort eller dödstid.
Memoarverken Kuoleman kentiltä: muistojulkaisu vuoden 1918 ajoilta (Hämeen eteläinen sos.dem. piiritoimikunta, Hämeenlinna 1924) och Kärsimysten teiltä. Kymmenvuotismuistoja (Hämeen Kansa, Hämeenlinna 1928) är viktiga källor i personhistorisk forskning om personer som deltog i kriget på den röda sidan. Den första av dessa innehåller information om stupade i Egentliga Tavastland. Den senare berör södra Finland.
Under årens lopp har det utkommit många olika lokalhistoriska undersökningar om de rödas förluster.
Arkivverkets arkivdatabas VAKKA och Aarre-arkivregister erbjuder möjligheten att upptäckta intressanta handlingar. T.ex. sökorden "sisällissota" (inbördeskriget) eller "kansalaissota" (medborgarkriget) ger ett stort antal sökresultat. Sökresultaten förändras om man tillägger eller ändrar på sökorden.
I arkivverket förvaras arkiven för den vita arméns truppförband. Handlingar från de röda truppförbanden och överheten användes som bevismaterial i rannsakningen av fångar. Därmed ligger de som splittrade helheter i arkivet för åklagarmyndigheterna vid statsförbrytelsedomstolarna. Kopior av dessa handlingar ingår i arkivet efter Frihetskrigets historiekommitté.
Handlingar som upprättats av de röda förvaras även på Folkets Arkiv och på Arbetararkivet.
I arkivverket förvaras en hel del material som tillkommit i samband med olika datainsamlingsprojekt. Mestadels berättar de om händelserna ur vinnarnas perspektiv. På 1930- och 1940-talet insamlades memoarer som ingår i Suomen Vapaussotas självständighetsarkiv och i samlingen Vapaus- ja heimosotamuistelmat, som innehåller försvarsmaktens stampersonals minnesberättelser om kriget. Nyare material ingår å sin sida i arkivet för De historiska samfundens kommission för minnesuppteckning.
Även arkivet för Frihetskrigets historiekommitté innehåller berättelser utarbetade av skyddskårerna efter krigsslutet. Även prästerskapet och landshövdingarna utarbetade liknande berättelser.
Det lönar sig att fråga efter minnesuppteckningar utarbetade av de röda även på Folkets Arkiv och på Arbetararkivet.
Många minnesberättelser har också publicerats i böcker. Sådan information finns t.ex. i det tredelade verket Vapaussodan kertomuksia (Sanatar, Helsinki 1934-1938) samt i verket Kärsimysten teiltä. Kymmenvuotismuistoja (Hämeen Kansa, Hämeenlinna 1928).
Det finns information om de vitas minnesmärken i t.ex. H. J. Boströms verk Sankarien muisto. Suomen itsenäisyyden ja vapauden puolesta henkensä antaneiden elämäkertoja (Suomen Sukututkimusseura, Helsinki 1927).
Arbetarmuseet Werstas "Punaiset muistomerkit"-projektet har kartlagt de röda minnesmärkena och gravarna. Man kan bekanta sig med projektet på Internet på Werstas hemsida.
Det finns även annan litteratur om minnesmärkena.
Man kan hitta fotografier från inbördeskrig i många olika källor. I arkivverket ingår fotografier åtminstone i Frihetskrigets arkiv, som innehåller bland annat fotografier av rödgardister. Även arkiven för Överdomstolen för statsförbrytelser och domstolarna för statsförbrytelser innehåller i vissa fall fotografier av de anklagade.
Det finns dock omfattande fotografisamlingar även på andra håll. Man kan t.ex. vända sig till Museiverkets historiska bildarkiv. Även Krigsmuseet har fotografier från inbördeskriget. Det lönar sig att fråga efter bildmaterial även på Folkets Arkiv och andra museer som är relaterade till ämnet, som t.ex. Arbetarmuseet Werstas.
De ovannämnda handlingarna som bevaras på arkivverket kan utforskas i forskarsalen i den enhet där materialet bevaras. Enheternas kontaktuppgifter och öppettider fås på Riksarkivets webbplats. En forskare förbinder sig till att inte använda uppgifterna i handlingarna till fel ändamål. Att använda dokumenten i forskarsalarna kostar ingenting och man kan besöka arkiven utan förhandsbokning.
Man får information om användandet av material som förvaras utanför arkivverket i arkivet ifråga eller på dess webbplats.
Du kan beställa avgiftsbelagda kopior av dokument som förvaras i Riksarkivet. Utredningar och sökningar som kunden beställer är även avgiftsbelagda. Kontaktuppgifterna finns på webbplats.
Leveranstiden beror på vilken typ av utredning det är fråga om. Dokumentkopiorna är i regel avgiftsbelagda och normalt uppbärs också en avgift över den tid som utredningen tagit.