Då inbördeskriget bröt ut den 27. januari 1918 var Vita Finland tvungen att skapa sin egen armé nästan från grunden. Skyddskåren, som senaten hade förklarat som regeringens officiella kår den 25. januari 1918, lade grunden till armén. I början av inbördeskriget bar skyddskåren tillsammans med de rekryterade trupperna ansvaret för fronten.
Snart blev det klart att den vita armén, som byggde på frivilliga inte var tillräckligt stark för att vända kriget till de vitas fördel. På grund av detta stadgade senaten den 18. februari 1918 allmän värnplikt. Jägarna, som återvände till Finland den 25. februari 1918, utgjorde kärnan för arméns officerskår och fick som uppgift de värnpliktigas militärutbildning.
Organisationen för den vita armén förändrades under kriget. De i kompanier indelade skyddskårstrupperna indelades under mars in i bataljoner och vidare in i regementen. Samtidigt skapades olika truppförband med olika insatsområden. Efter ockupationen av Tammerfors fördelades armén i väst- och östarmén.
I månadsskiftet april-maj bestod den vita armén av värvade trupper, skyddskårstrupper och värnpliktiga trupper. Armén bestod av olika truppförband, bland annat av sex jägarregementen bestående av jägare och värnpliktiga, 15 skyddskårsregementen bestående av beväringar och skyddskårister, två värvade grenadjärregementen, två kavalleriregementen samt special- och ersättningstrupper. Vita arméns totala styrka var i slutet av inbördeskriget cirka 55 000–60 000 man. Ca 2/3 av dessa var beväringar.
Arkiven för de olika truppförbanden i vita armén hör till "frihetskrigets arkiv". Den innehåller handlingar från Högkvarteret, fördelningsstaber, truppförbanden, militärförvaltningen och uppbådsnämnden. "Frihetskrigets arkiv" är tillgänglig för forskare i Riksarkivet.
Det är bra att bekanta sig med vita arméns organisation i förväg t.ex. med hjälp av den nedanstående litteraturen, eftersom "frihetskrigets arkiv" är i stort sett organiserad i enlighet med vita arméns organisation.
Vita arméns arkivförteckningar kan läsas på nätet via arkivverkets Astia-webbtjänsten. Enskilda förteckningar måste sökas med truppförbandets namn, till exempel "1. Jääkärirykmentti" (1. Jägarregementet). Sökordet "vapaussota-arkisto" (frihetskrigets arkiv) ger inga resultat, eftersom den vita arméns truppförband har registrerats som enskilda arkiv.
Arkiven för de olika truppförbanden innehåller ankomna och avsända brev och meddelanden, dagorder, krigsdagböcker, krigsreportage, förteckningar över manskapsstyrkor, förteckningar över befäl och manskap, förteckningar över de stupade och sårade, permissionssedlar samt förteckningar över enhetens utrustning m. m.
Materialets mängd i arkiven för de olika truppförbanden varierar. Materialets knapphet kan bero på bristen av befäl i vissa truppförband, krigstillståndet som skapade begränsningar i utformning av dokument samt förändringar i militärorganisationen under kriget.
Detta bör observeras då man söker efter information. Till exempel den utav skyddskårister uppbyggda Karelska armékårens III bataljon omformades i mars 1918 till Karelska armékårens II regemente. Arkiven för båda trupperna finns i samma förteckning. Högkvarterets arkiv är naturligtvis större än arkiven för de enskilda regementen.
Det finns inte ett omfattande register över personer som stred på vita sidan som skulle göra det möjligt att utifrån namn kunna konstatera uppgifter om deltagande i krig, truppförband och liknande. Personförteckningarna och personregistren är spridda i arkivet och ofta finns det inte militärstamkort över personer. Om truppförbandet är okänt kan det vara svårt att hitta uppgifter om ifrågavarande person. Särskilt svårt är det om personen klarat sig osårad i kriget. Man kan söka information om stupade i kriget i databasen Krigsdöda i Finland 1914-1922.
Karelska armékåren utgör ett undantag vad gäller bristfälliga personförteckningar. I dess arkiv finns ett omfattande personkartotek. Kartoteket innehåller ett personkartotek över armékåren samt flera kartotek över sårade och stupade. Kartoteket finns i förteckning 2:8B i frihetskrigets arkiv.
En bra utgångspunkt i sökandet av en persons tjänstgöringsuppgifter är registren över personer som belönats med minnesmedaljer och övriga hederstecken från frihetskriget. En stor del av dem som betjänade i vita armén blev tilldelade ett utmärkelsetecken. Även frihetskrigarnas biografier kan innehålla tjänstgöringsuppgifter.
Även värnpliktsregistret kan hjälpa i sökandet av truppförband. Värnpliktsregistren är främst sammanställda över personer som föddes åren 1894–1896. Man bör dock känna till personens boningsort. Värnpliktsregistren finns i frihetskrigets arkiv i arkiven för olika militärdistrikt.
Utav jouren i forskarsalen i Riksarkivet kan man få en förteckning över strider och trupperna i inbördeskriget. Ifall man vet att personen man söker efter deltagit i en mindre strid, kan man hitta personen genom att gå igenom arkiven för de trupper som deltog i striden. Detta är naturligtvis ett tidskrävande sätt, framför allt om deltagandet i striden är osäkert eller om många olika trupper deltog i striden.