Biografier om frihetskrigarna är en samling som omfattar biografier om de personer som tog del av medborgarkriget på den vita sidan. Att samla in material om frihetskrigarna beslöts av Frihetskrigets frontmannaförbund år 1934.
Insamlingsarbetet inkluderades år 1935 till en del av ett större projekt, vars mening var att samla och kartlägga annat material som berörde frihetskriget. Frihetskrigets frontmannaförbunds styrelse grundade inför projektet en särskild insamlingskommitté för minnen från frihetskriget
Inför samlandet av biografier skapade man ett nätverk av ombudsmän. Ombudsmännen valdes inom de lokala frontmannaförbunden. Som bäst fanns det 600 ombudsmän. Till sitt förfogan hade ombudsmännen ett tryckt frågeformulär, vartill de efterfrågade personerna gav sina uppgifter. Uppgifter som berörde de avlidna erhölls av anhöriga eller vapenbröder.
Fastän insamlingen av uppgifterna var organiserat av Frihetskrigets frontmannaförbund, samlade man inte enbart uppgifter som berörde förbundets medlemmar. Målet var att få tag på uppgifter om sådana personer som på ett eller annat sätt hade tagit del av frihetskriget på den vita sidan. Insamlingen togs ivrigt emot; redan under de två första åren skickades omkring 70 000 stycken formulär till ombudsmännen. Det numerära målet uppnåddes dock inte, man fick enbart 10 000 stycken formulär ifyllda.
Insamlingen av materialet upphörde när Frihetskrigets frontmannaförbund (dåvarande Frontmannaförbundet) upplöstes enligt stipulationerna i vapenstilleståndet med Sovjetunionen i Moskva år 1944. Den samlingen av biografierna som förbundet hade hamnade i den kommuniststyrda Statspolisens besittning.
Statspolisen efterträdare, Detektiva centralpolisen, överlämnade de biografiska skrifterna till det dåvarande Krigsarkivet. Det kan hända att en del av de fyllda formulären finns fortfarande i Frihetskrigets frontmannaförbunds egna arkiv för lokala föreningar.
Ytterligare uppgifter om frihetskrigarnas biografier kan fås på finska med hjälp av Erkki J. Hämäläinens artikel ”Släktforskaren i frihetskrigarens spår” (på finska, kort referat på svenska).
I biografier om frihetskrigarna -arkivet finns det lite över 10 000 biografiformulär, i vilka enskilda personer klarlägger sin personhistoria, sitt deltagande i vita arméns verksamhet under medborgarkriget samt mera omfattande om sitt deltagande i självständighetsrörelsen och landsförsvar. Man verkställde inget verk utav uppgifterna, utan de fyllda frågeformulären ordandes som sådana till en samling.
Biografier har skickats från olika ställen i Finland, än om aktiviteten varierade enligt ort. En stor del av dem som svarade var män, men även 174 kvinnor skickade sina fyllda frågeformulär. Bland männen finns det sådana som kommit till armén via uppbåd och sådana som anslutit sig som frivilliga. Kvinnorna hade verkat exempelvis på frontsjukhus, på proviantväsendet eller på underrättelsetjänsten.
Samlingen bevaras på Riksarkivets filial i Sörnäs (Verkstadsgatan 9, Helsingfors), var man även kan bekanta sig med samlingens arkivförteckningar Pk 1465 och T 16425 – T 16427. Arkivförteckningarna kan även användas på nätet via Astia-webbtjänsten.
Biografier om frihetskrigarna -samlingen är en central källa speciellt för dem som är intresserade av att forska i person- och krigshistoria eller av släktforskning. I biografierna presenteras uppgifterna i ett kompakt format, men trots det förekommer det synnerligen mångsidig information om enskilda personer.
Eftersom det inte finns ett omfattande personregister över de personer som verkade i den vita armén, är samlingen, trots det låga antalet biografier, en viktig källa. Speciellt i de fall där man i början av forskningen vet enbart namnet på personen.
Biografier om frihetskrigaren –samlingens detaljerade uppgifter har i viss mån ansetts påminna om de uppgifter, som berör den röda sidans verksamhet under medborgarkriget, som förekommer i akter för Överdomstolen för statsförbrytelser och domstolarna för statsförbrytelser.
Målen för samlandet av uppgifterna var självklart väldigt olika. Dessutom samlades den vita sidans material över femton år efter själva händelserna. Utöver detta är samlingen inte på långt när lika omfattande som arkivet för överdomstolen för statsförbrytelser och domstolarna för statsförbrytelser.
Kompletterade uppgifter om de personer som verkade på den vita arméns sida kan sökas exempelvis med hjälp av arkivet för Utmärkelseutskottet och från andra minnessamlingar om den vita sidan. Dessutom kan arkivets information leda forskaren exempelvis till olika föreningar eller till handlingar om truppavdelningar som finns bevarade i Frihetskrigets arkiv. Frihetskrigets frontmannaförbunds övriga handlingar bevaras på Folkets arkiv i samlingsarkivet för Finlands klasskamp 1918.
Uppgifterna för biografierna samlades i med hjälp av ett frågeformulär, vilket gör att arkivets material är till sin natur synnerligen enhetligt.
I formulären ställde man frågor om följande ämnen: ” yleiset ja yksityiselämää koskevat tiedot” (”allmänna uppgifter och uppgifter som berör privatlivet”), ”osallistuminen itsenäisyysliikkeeseen ennen vapaussotaa” (”deltagande i självständighetsrörelsen före frihetskriget”), ”osanotto vapaussotaan” (”deltagande i frihetskriget”), ”osanotto muihin sotiin” (”deltagande i andra krig”), ”palvelu armeijassa” (”tjänstgörandet i armén”), ”toiminta suojeluskuntajärjestössä” (”verksamheten i skyddskårsföreningar”), ”ylennykset, kunniamerkit ja invalidiavustukset” (”befordringar, hederstecken och invalidbistånd”) samt ”yhteiskunnallinen ym. toiminta” (”samhällelig mm. verksamhet”).
Personuppgifterna i formulären består främst av uppgifter som berör själva personen, men i viss mån finns det information om personens barn, föräldrar och syskon. Frågeformulärens frågor omfattade tiden från och med ofärdsåren ända fram till samlingens tidpunkt.
Biografier om frihetskrigarna –samlingen bevaras på Riksarkivets filial i Sörnäs, och arkivets material kan beställas till forskarsalarna i Sörnäs och Fredsgatan (Verkstadsgatan 9 och Fredsgatan 17, Helsingfors).
Biografierna är ordnade enligt personens släktnamn i alfabetisk ordning och i förteckningarna T 16425 – T 16427 nämns deras placeringar enligt de kartonger där de bevaras (exempelvis Aalto-Allas, fodral 1).
I varje förteckning finns det en egen numreringsserie för fodralen. I förteckningen Pk 1465 biografier tillhör enbart de kartonger, vars namn består av det individualiserade numreringen (kartongen 19 - 21). Från ifrågavarande förteckning får man inte veta en persons namn, men biografierna är placerade i enligt namn i alfabetisk ordning.
Den som använder sig av samlingen bör komma ihåg att en del av de personer som fyllt frågeformulären har förfinskat sitt efternamn och att i arkivet har man vanligen placerat ifrågavarande personers uppgifter enligt det nya efternamnet. Att känna till rätt person är dock inget problem, eftersom man i frågeformulären bad om att nämna både det dåvarande efternamnet och det tidigare efternamnet.