Frihetskrigets arkiv är en samling i Riksarkivet, i vilken det har insamlats handlingar rörande medborgarkriget.
Vasasenatens expedition för inrikesärenden inrättade i april 1918 en kommission för att organisera och leda insamlingen av material över medborgarkrigets händelser. Syftet var att samla in handlingar rörande både de rödas och de vitas förberedelser inför medborgarkriget från sommaren 1917 till krigets slut. Samtidigt fick statsarkivet av ecklesiastikexpeditionen som uppgift att samla och organisera dokument rörande "det röda upproret". I början av juni 1918 ansågs det bäst att sammanföra dessa två projekt och arbetet centraliserades till statsarkivet.
Landet uppdelades i tretton distrikt. Fram till juni 1919 ihopsamlades material rörande kriget i de olika distrikten som skickades vidare till statsarkivet. Detta material sammanställdes till en samling vid namn "frihetskrigets arkiv". Statsarkivet lade även i rörelse en allmän begäran om att samla in material om kriget. Därigenom fick man till arkivet material från flera myndigheter och privatpersoner. Dessutom har arkivet kompletterats och organiserats flera gånger.
Alla handlingar som rör medborgarkriget, som inte finns i statsförbrytelsedomstolarnas arkiv eller i andra tillfälliga organisationers arkiv från medborgarkrigstiden, bevaras i Frihetskrigets arkiv. Som följd av detta är arkivmaterialet mycket mångsidigt. En stor del av samlingen upptas av handlingar framställda av de rödas och de vitas organisationer. Arkivet innehåller dock även en hel del material framställda av privatpersoner, till exempel memoarer och berättelser från kriget. En bättre bild av materialet får man genom att bekanta sig med själva arkivet via Riksarkivets e-tjänsten Astia eller via arkivförteckningen 152.
Materialet är organiserat efter distrikt och vidare i serier över röda myndigheterna, rödgardisterna och de vita. Dessutom har material som framställts av olika organisationer arkiverats i egna serier. Hit hör till exempel telegraf- och järnvägsstyrelsens telegramsamling, en samling av fackorganisationers handlingar samt en samling handlingar från de rödas administration.
I Frihetskrigets arkiv kan man hitta mångsidig information om både militära och civila frågor. Både rödgardisternas och den vita arméns organisationer inrättades i hast och deras verksamhet var till stor del improviserat. Därmed varierar det kvarblivna materialet kraftigt beroende på region. Generellt sett passar arkivet bäst för forskning av krigsparternas militära och civila organisationer.
Personhistoriskt är arkivet inte betydande, även om vissa memoarer kan vara personhistoriskt intressanta. Frihetskrigets arkiv innehåller ett mycket omfattande material rörande inbördeskriget, men det är inte det bästa möjliga arkivet då man söker information om en enskild person. Samtidigt som arkivets material insamlades rannsakades runt 80 000 rödgardister. Materialet från dessa samlades till arkiven för åklagarmyndigheterna vid statsförbrytelsedomstolarna och statsförbrytelsedomstolarna.
Däremot lönar det sig att söka efter soldater som kämpade på den vita sidan i registren över personer som belönats med minnesmedaljer och övriga hederstecken och i insamlade biografier. Det lönar sig att söka efter stupade i medborgarkriget i Krigsdöda i Finland-projektets databas. Med hjälp av information man får från dessa källor kan man hitta tilläggsinformation om en viss person i frihetskrigets arkiv i dokument från personens truppförband och garde.
Frihetskrigets arkiv är tillgängligt på Riksarkivet. På Fredsgatan bevaras också handlingarna som rör de röda och arkivets andra delar.
På Fredsgatan kan man även använda arkivförteckning 152 samt arkivförteckning 158. Arkivförteckning 158 ger en översikt och hjälper i användandet av de arkiv i Riksarkivet, som berör medborgarkriget.
Frihetskrigets arkiv är inte på grund av sin natur ordnat enligt traditionellt arkivschema. Arkivet är delvis organiserat enligt region och delvis enligt arkivbildare. Man hittar oftast bäst den begärda informationen då man söker enligt region eller ort. Många delar av arkivet har organiserats så att underserierna i ett stort distrikt är ordnade enligt ort. I arkivdatabasen VAKKA finns detta oftast antecknat i beskrivningen av arkivenheten.
På grund av arkivets mångsidighet bör man för att kunna effektivt använda arkivet noggrant bekanta sig med arkivets innehåll. Detta lyckas via Astia eller via arkivförteckningarna. Därefter kan man beställa dokument som verkar intressanta för närmare forskning.