Den vita Finlands civilförvaltning leddes under medborgarkriget av Vasasenaten. Från och med november år 1917 utövade den borgerliga senaten den verkställande makten i landet. Senaten leddes av P. E. Svinhufvud och den utgjordes av de borgerliga partierna. När medborgarkriget bröt ut i slutet av januari år 1918 etablerade den röda sidans ledning en revolutionsregering med namnet Finlands folkkommisariat i Helsingfors. En del av senatorerna i senatet hade före erövringen av Helsingfors flytt de röda till Vasa. Den 1 februari år 1918 utropade självständighetssenaten sig till landets enda, lagliga regering.
I april splittrades folkkommisariatet och därmed kunde de senatorer som kvarblivit i Helsingfors handla sin verksamhet öppet. Under några veckors tid fanns det två senater i landet, varav den ledande ställningen strävades att behålla i Vasa. I början av maj förenades senatsdelarna i Helsingfors och den 27 maj 1918 deklarerade man en ny borgerlig senat, som hade sin grund i förenandet. I slutet av samma år blev senaten statsrådet.
Riksdagen hade inte under medborgarkriget sammanträtt, men för att stöda senaten i Vasa samlades lokala borgarpartiers representanter och riksdagens medlemmar från norra Finland samman. De centrala ämbetsverken underställda senaten hade även slutat sin verksamhet. Således kompletterade Vasasenaten de lokala myndighetsorganen till tillfälliga centrala ämbetsverk. Ansvarsområden inom civilförvaltningen och armén strävades hålla isär, men emellanåt förverkligades inte detta.
Vasasenatens struktur och verksamhetsmodell baserade sig på Senaten för Finland, men Vasasenaten var mindre, strukturen var enklare och till sitt tillvägagångssätt entydigare. I senaten för Finland fanns det två departement: ekonomiedepartementet och justitiedepartementet. Vasasenaten fortsatte i princip enligt samma modell. Justitiedepartementets verksamhet började dock från och med mars år 1918 och det fanns färre expeditioner inom ekonomiedepartementet än i senaten.
Vasasenatens bakgrund och verksamhet avbildas på finska i Taimi Torvinens artikel Itsenäistymisen ja valtiomuototaistelun aika 1917–1919, som har publicerats i första delen av Statsrådets historia.
Arkiven för Vasasenatens olika expeditioner bevaras som egna helheter huvudsakligen på Riksarkivets enhet på Fredsgatan (Fredsgatan 17, Helsingfors). För tillfället bevaras dock Prokuratorsexpeditionens brev- och beslutskoncept i Jyväskyläs landsarkiv.
Arkiven för Vasasenaten är förtecknade i Astia webtjänsten och i arkivförteckningen 402a som bevaras på Riksarkivets enhet på Fredsgatan. Ekonomiedepartementets beslutsliggare ingår undantagsvis i arkivet för Statsrådets registratorskontor i serien Da Statsrådets beslutsliggare (Valtioneuvoston päätöstaltiot), som nämns i arkivförteckning 430.
En huvuddel av arkivmaterialet härstammar från februari, mars och april år 1918, men en del av materialet sträcker sig ända fram till samma års maj månad. Justitiedepartementets material finns från och med mars, men av men utav justitieexpeditionen, som var underställd ekonomiedepartementet, finns det materialet från och med början av februari månaden.
Arkiven för Vasasenaten innehåller de arkivmaterial som uppkom under Vasasenatens verksamhet. I jämförelse med arkivet för den fredstida senaten finns det relativt få serier och handlingar i arkiven för Vasasenaten. Av åtta expeditioner består fyra expeditioners arkiv enbart av diarier över ankomna brev och suppliker samt av diarieförda brev och suppliker.
I andra expeditioners och högre organs arkiv finns det varierande även andra arkivhandlingar såsom brev- eller utslagskoncept, utslagsliggare samt protokoll. De s.k. frihetslånen, som finns i finansexpeditionens arkiv, och de handlingar från den tillfälliga arbetslöshetscentralkommittén, underlydande kommunikationsexpeditionen, hör till de ytterst få specialmaterialen
Arkiven för Vasasenaten innehåller information om hur den vita sidans civilförvaltning fungerade under medborgarkriget. På grund av kriget som rådde i landet hade flera områden i civilförvaltningen slutat verka och förvaltningsorganen fokuserade sig på att sköta de saker som ansågs vara nödvändiga under krigstiden. Detta ledde till att arkivmaterialets mängd och omfattning samt urval av de behandlade sakerna är inskränkta.
I arkiven betonas sådant material med vilka man försökte få tag på varor och livsmedel till armén och befolkningen, i områden som var i den vita arméns besittning. Till ifrågavarande ämne hör bland annat de arkivmaterial som är förknippade med frihetslån.
Emellanåt fattade Vasasenaten även beslut som omedelbart berörde krigsföringen, även om beslutsfattandet i praktiken tillhörde Högkvarteret. Det finns dock en del material om ifrågavarande ämne.
Vasasenatens olika organs uppgifter formades enligt specialförhållanden. Man kan bekanta sig med senatens rutinmässiga uppgifter med hjälp av exempelvis Portti-artiklarna som behandlar senaten och med hjälp av Översiktskatalog II. Arkivmaterial som berör tidsperioden före och efter medborgarkriget bevaras i arkivet för Senaten för Finland.
De av Vasasenaten inrättade tillfälliga centrala ämbetsverkens arkiv har placerats som egna helheter inom de egentliga arkiven. En komplettare bild av civilförvaltningen under medborgarkriget får man med hjälp av arkivet för folkdelegationen (kansanvaltuuskunnan arkisto).
Det lönar sig att börja bekanta sig med arkivet för Vasasenaten med hjälp av arkivförteckningen 402b som bevaras på Riksarkivet eller med hjälp av Astia-webbtjänsten. I Astia ruta för enkel sökning skriver man exempelvis ”Vasasenaten”. Som sökresultat får man en förteckning med alla olika expeditioner och departement i Vasasenaten. Ifrån sökresultaten väljer man exempelvis Vaasan senaatti: Talousosasto (Vasasenaten: ekonomiedepartement), varav man till näst väljer Vaasan senaatin talousosaston arkisto (Arkivet för Vasasenaten ekonomiedepartement) och vidare väljer man ännu Sarjat (Serier).
Ifrån förteckningen väljer man en serie (till exempel Aa Allmänna brevdiarier) varav man till näst väljer arkivenheten (Aa:1 Kirjediaari 1918-1918). Med hjälp av arkivenhetens signum (exempelvis Aa: 1) kan man i vanliga fall beställa arkivhandlingen till forskarsalen.
Nämnda exemplet har digitaliserats och för att trygga bevarandet av handlingen är originalhandlingen åtkomstbegränsad. De digitaliserade materialet kan undersökas i Riksarkivets Astia webtjänsten.
Vasasenatens arkivhandlingar har arkiverats enligt samma princip som Senaten för Finlands arkivhandlingar. Mera detaljerade anvisningar om hur man använder Senatens ekonomiedepartement och dess expeditioners handlingar kan läsas här. Det finns dock inte skilda förteckningar över arkivet. Arkiven för Vasasenatens ekonomiedepartements expeditioner är snäva, men med hjälp av Senatens ekonomiedepartements expeditioner kan man få instruktioner till hur man använder ifrågavarande material.
Eftersom arkiven för Vasasenaten inte innehåller så många arkivhandlingar, är det betydligt lättare att använda arkiven än senatens handlingar. Därmed kan man i relativt kort tid bekanta sig med varje organs handlingar i sin helhet.