Efter det att Finland blivit självständigt blev Senatens ekonomiedepartement enligt den givna förordningen 27 november 1918 statsrådet, som var uppdelad i ministerier. Senatens kansli blev statsrådets kansli och prokuratorn blev justitiekanslern. Statsrådets verksamhet preciserades i 1892 års reglemente. Den mest betydande förändringen i den administrativa organisationen var avskaffandet av Senatens justitiedepartement och överförandet av dess uppgifter till Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.
I samband med förändringen ändrades namnet på ekonomiedepartements registratorskontor till statsrådets kansli medan dess uppgifter och ställning förblev oförändrade. Formellt blev det statsrådets kanslis allmänna registratorskontor. Registratorskontorets uppgift var att mottaga, diarieföra och utdela ankomna brev och andra dokument till vederbörande ministerium. Dessutom hade kontoret som uppgift att tillhandahålla beslut och andra expeditioner till berörda parter samt att utarbeta förteckningar över statsrådets protokoll och utslagsliggare. Från och med år 1930 kunde handlingar inlämnas direkt till ministerierna.
Statsrådet kan uppfattas både i en snäv och i en bred mening. I den snäva meningen uppfattas det som ett ministerium, som bildas av statsministern och ministrarna. Statsrådet skall bl.a. bereda ärenden som föredras för republikens president i presidentföredragningen. Statsrådet behandlar frågor och använder oberoende beslutanderätt även i allmänna sammanträden, som leds av statsministern. Ärendena bereds i ministerutskotten. I statsrådet ingår i den breda bemärkelsen förutom ovanstående, även ministerierna, statsrådets kansli samt justitiekanslern och justitiekanslersämbetet.
De uppgifter som fastställdes i 1892 års reglemente ersattes år 1922 med nya uppgifter. Enligt reglementet skulle statsrådet förutom beredning och verkställighet ansvara för att lösa sådana regerings- och förvaltningsfrågor, som inte var riktade till presidenten eller någon annan myndighet.
Fram till 1930-talet låg behandlingarnas tyngdpunkt i statsrådets allmänna sammanträde. Enligt en förordning från februari 1931, förändrades statsrådets reglemente rörande det allmänna sammanträdet. Ett antal frågor som tidigare behandlats i sammanträdet överfördes till ministerierna. Antalet behandlade ärenden började minska, sammanträdena förkortades och de blev befästa att hållas en gång i veckan. Senare har antalet ärenden igen ökat, men fortfarande är antalet mindre än under 1920-talet.
Från och med 1930-talet har det blivit praxis att de flesta av regeringens beslut fattas i den s.k. inofficiella aftonskolan, dvs. ett ministermöte som hålls en gång i veckan. Aftonskolornas syfte var att fungera som hjälpmedel i beredandet av ärenden som avgjordes i allmänna sammanträden och i presidentföredragningen. Redan tidigare hade man i statsrådet fört informella, politiska överläggningar. Med tiden har aftonskolan etablerats och fått en allt mer officiell karaktär.
Det lönar sig att bekanta sig mer specifikt med statsrådets historia och uppgifter med hjälp av nedanstående litteratur.
Statsrådet har under sin historia åstadkommit rikligt med handlingar. Arkivmaterialet förvaras i Riksarkivet under olika namn. Arkivnamnen innehåller dock alltid statsrådet. Statsrådets registratorskontor lydde under statsrådets kansli och i dess arkiv förvaras statsrådets mest centrala dokument, som är ankomna brev- och supplikhandlingar, samt protokoll och utslagsliggare från de allmänna sammanträdena. Arkivet skall inte förväxlas med arkivet för statsrådets kansli. I Riksarkivet bevaras material från registratorskontoret från åren 1919–1994.
Arkivmaterial från tiden före år 1919 förvaras i arkivet för Senatens ekonomiedepartements registratorskontor eller i den under medborgarkriget verksamma Vasasenatens arkiv. Det kan vara nyttigt att även utforska ministeriernas arkiv, i synnerhet från och med 1930-talet.
Statsrådets registratorskontors arkiv är en viktig källa i forskning av finsk förvaltningshistoria, eftersom arkivet innehåller statsrådets mest centrala handlingar. I synnerhet under statsrådets tidiga verksamhetstid behandlades både nationella och lokala frågor mångsidigt i de allmänna sammanträdena. På nationell nivå kunde man behandla t.ex. byggandet och utvecklandet av infrastrukturen, frågor rörande statlig finansiering eller en viss yrkeskårs löner och semestrar.
På lokal nivå kunde man ha på agendan frågor rörande t.ex. församlingar, fyllandet av olika vakanser eller beviljandet av anslag till olika ändamål. Statsrådet behandlade även frågor rörande olika föreningars verksamhet. Man kan söka information enligt ort.
Eftersom statsrådet behandlade även en hel del frågor rörande privatpersoner, kan arkivet även vara nyttigt i personhistorisk forskning. Sådana var bl.a. frågor rörande amnestier, utnämningar och ansökningar om privilegier och inlösning av gårdar. Från och med 1930-talet minskades och preciserades antalet behandlade ärenden.
Statsrådets beslutsfattande förblev relativt oförändrad fram till andra världskriget, varefter statsrådet började behandla frågor som väckte mer politiskt intresse. Därmed förändrades dess roll från att vara den högsta administrativa myndigheten till att även vara en del av landets politiska ledning.
Det nuvarande statsrådet skiljer sig från statsrådet i början av självständighetstiden, men statsförfattningen som definierar dess roll och verksamhet har förblivit oförändrade. Statsrådet är i sin helhet en tvetydig institution som har definierats på flera sätt.
Man kan bekanta sig med arkivet för statsrådets registratorskontor med hjälp av Astia-webbtjänsten eller arkivförteckning 430. I Astia webtjänsten i rutan för 1. Namnsökning skrivs "valtioneuvosto" (statsrådet). Ifrån sökresultaten väljs Valtioneuvosto. Kirjaajankonttori (Statsrådet. Registratorskontor). Material fram till år 1962 är tillgängligt för forskare på Riksarkivets enhet på Fredsgatan. Handlingar från och med år 1963 är tillgängliga för forskare på Riksarkivets enhet på Regeringsgatan. Odigitaliserat material kan sökas även direkt via Astia-webbtjänsten.
Serierna Aa Valtioneuvoston yleiset kirjediaarit (Statsrådets allmänna brevdiarier) och Ab Valtioneuvoston yleiset anomusdiaarit (Statsrådets allmänna supplikdiarier) fungerar som förteckningar till serierna Ea Saapuneet kirjeasiakirjat (Ankomna brevhandlingar) och Eb Saapuneet anomusasiakirjat (Ankomna supplikhandlingar).
I början av brevdiarierna finns en förteckning enligt avsändarmyndighet, vilket betyder att man söker handlingarna med hjälp av myndighetens namn. Numret efter myndighetens namn syftar på diariebokens sidnummer. I det egentliga diariet finns utmärkt datum för handlingens ankomst, handlingens innehåll i korthet, ministeriet som ansvarade för beredningen av ärendet, beslutsdatum (res.fin.), anteckning om utslagsliggaren (talt.), om ett sådant blivit skrivet och anteckningar om möjliga kompletterande handlingar. Med hjälp av datumet för beslutet kan man söka efter de egentliga handlingarna i serierna.Ea och Eb.
I början av supplikdiarierna finns en alfabetisk förteckning enligt avsändare (privatperson eller samfund). Anteckningarna är de samma som i brevdiarierna, men utöver dessa kan supplikdiarierna innehålla en anteckning om att handlingarna tagits tillbaka. Detta var möjligt om suppliken avslogs.
Diarierna för åren 1919–1929 ges inte ut till forskare som original, utan man måste använda handlingarna i antingen digitaliserad eller mikrofilmad form. Från och med början av året 1930 minskade anteckningarna i diarierna och utav de flesta handlingar antecknades endast ankomstdatum och ministeriet, till vilken handlingarna sändes. Endast i sådana ärenden, som beslutits av statsrådet, har man antecknat datum för beslutet och utslagsliggarens signum.
Fram till år 1930 skulle sådana handlingar som behandlades av statsrådet eller ministerierna inlämnas till statsrådets registratorskontor. Från och med år 1930 kunde handlingarna även inlämnas direkt till ministerierna, varvid alla handlingar hamnade direkt i ministeriernas arkiv.
Serien Ba Valtioneuvoston pöytäkirjojen hakemistot (Förteckningar över statsrådets protokoll) fungerar som en förteckning till serien Ca Valtioneuvoston pöytäkirjat (Statsrådets protokoll). Förteckningen upptar åren 1919–1968. Protokollförteckningen är i alfabetisk ordning enligt namn på person, ort, företag eller samfund.
Även mer allmänna sökord (t.ex. skolväsen, pensioner) kan användas för att söka protokoll. Lagar och förordningar har även grupperats till en egen helhet. I förteckningen finns efter ärende ett två delat signum (t.ex., XI 239), där den romerska siffran syftar till protokollserien och den arabiska till protokollbandets sidnummer.
Protokollserien innehåller beslut för ärenden som behandlats vid presidentföredragningarna och de allmänna sammanträdena. Fram till år 1942 är protokollen uppdelade i två kolumner: i den vänstra kolumnen presenteras ärendet och i den högra kolumnen presenteras beslutet. Efter år 1942 skrevs protokollen på hela sidans bredd. Protokollen har ofta en hänvisning till ministeriet, där man hade behandlat ärendet.
Enligt order skulle det utarbetas ett eget protokoll för hemliga ärenden och protokollet för det allmänna sammanträdet skulle innehålla en anteckning om detta. De hemliga protokollen förvaras i ministeriernas arkiv. Från och med år 1922 innehåller protokollen s.k. pseudoprotokoll (valepöytäkirja) över sammanträden, som veterligt aldrig ägt rum.
Orsaken till att sådana protokoll utarbetats var en antydan i reglementet om att man separat skulle föra protokoll vid presidentföredragningarna och de allmänna sammanträdena. Från och med februari år 1927 utarbetade man pseudoprotokoll endast över beslut som rörde publicering av lagar och förordningar från författningssamlingen. Man övergav denna praxis år 1973.
Protokollen för åren 1919–1946 och alla protokollförteckningar ges inte ut till forskare som original, utan man måste använda handlingarna i antingen digitaliserad eller mikrofilmad form.
Man har utarbetat utslagsliggare över beslut från statsrådets allmänna sammanträden fram till år 1944. Serien Bb Valtioneuvoston päätöstaltioiden hakemistot (Förteckningar över statsrådets utslagsliggare) fungerar som en alfabetisk förteckning till serien Da Valtioneuvoston päätöstaltiot (Statsrådets utslagsliggare). Liggarna kan även beställas med hjälp av informationen i diarierna.
Utslagsliggarna innehåller i likhet med protokollen en kort presentation av ärendet och beslutet. Utslagsliggarna kan dock innehålla mer detaljerad information om vissa ärenden än protokollen. Utslagsliggarna och dessas förteckningar kan forskas i original.