Högsta domstolen (HD) är den högsta allmänna domstolen i Finland. Den högsta domsrätten i förvaltningslagskipningsmål utövas av högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Högsta domstolens historiska rötter är gamla. Gustav III avskaffade år 1789 Riksrådet och inrättade högsta domstolen. När Finlands statsförbindelse med Sverige upphörde 1809 anförtroddes högsta domstolens uppgifter regeringskonseljens justitiedepartement, som år 1816 omdöptes till Senatens justitiedepartement.
Då Finland blev självständigt 1918 stiftades regeringsformen med utgångspunkt i maktens tredelningsprincip. Lagen om högsta domstolen utfärdades den 22 juli 1918. Senatens justitiedepartement nedlades och högsta domstolen blev en oavhängig domstol och domarna oavsättliga. Högsta domstolen blev rikets högsta rättsinstans i brott- och tvistemål, samtidigt blev högsta förvaltningsdomstolen landets högsta rättsinstans i administrativa frågor.
Högsta domstolens viktigaste uppgift är att ge prejudikat. Enligt konstitutionen övar högsta domstolen den högsta domsrätten i brott- och tvistemål, medan högsta förvaltningsdomstolen övar den högsta domsrätten i förvaltningslagskipningsärenden.
Högsta domstolen upptar inte alla mål och ärenden till behandling. Redan år 1922 begränsades rätten att överklaga om tvistemål om mindre värden och mindre brottmål till högsta domstolen. För att minska arbetsbördan infördes 1955 ett system med s.k. fullföljdstillstånd, som gjorde det möjligt att endast på vissa i rättegångsbalken nämnda grunder dra hovrättsavgöranden under högsta domstolens prövning. Högsta domstolen kan bevilja tillstånd till prövning om det uppstår behov att rätta uppenbart felaktiga avgöranden eller på grund av något annat vägande skäl.
Högsta domstolens arkiv är mycket stort. Högsta domstolens arkiv som bevaras på Riksarkivet innehåller material från åren 1903–1979. Arkivet består av diarier, förteckningar, protokoll, koncept och liggare, ankomna handlingar och räkenskaper.
Av dessa huvudserier är diarierna och dess underserier samt ankomna handlingar de viktigaste. Diarieserierna är viktiga eftersom de ger en bild av de ankomna handlingarnas olika stadier. Materialet i serien ankomna handlingar är i aktform. Akten innehåller även underrätternas domar och handlingar, inlagor och övriga handlingar i målen.
Högsta domstolens arkiv består av mångsidigt material från en lång tid. Man kan använda materialet i på många sätt. Arkivet är en viktig informationskälla för rättshistoriker, men materialet kan även vara till stor hjälp för släktforskare.
Man kan dra bästa möjliga nytta av arkivet om man i förväg har bekantat sig med högsta domstolens historia och praxis. Information om detta får man till exempel i inledningen till arkivförteckning 202, eller via högsta domstolens webservice. Många olika verk innehåller allmän information om högsta domstolen, däribland t.ex. Jukka Kemppinens Tätä kaikki asianomaiset noudattakoot. Korkein oikeus, laki ja yhteiskunta 1918–1990 och verket Korkein oikeus 75 vuotta.
Man kan börja bekanta sig med högsta domstolens arkiv med hjälp av Astia webtjänsten.
Själva arkivet är tillgängligt på Riksarkivet. Där kan man bekanta sig med arkivförteckning 202, som ger mer detaljerad information on själva arkivet och dess material. I förteckningen kan man söka önskat material och sedan beställa det. Man får noggrannare instruktioner om beställning av handlingar i forskarsalens informationsbroschyrer och av jouren i forskarsalarna.
De viktigaste handlingarna i högsta domstolens arkiv utgörs av de ankomna handlingarna och dessas akter. En viss akt kan hittas med hjälp av diarienumret. För att få reda på diarienumret bör man känna till sakägarens namn samt när målet behandlats i högsta domstolen. De kronologiskt ordnade diarierna innehåller alfabetiskt ordnade register enligt efternamn, vilket underlättar användandet av diarierna. Användandet av olika diarier och i register skiljer sig åt. Nedan följer en detaljerad redogörelse för vissa seriers del.
Man kan söka en rättssak enligt efternamn i registren för supplik- och besvärsdiarierna, men det är dock inte alltid möjligt. Därför bör man i vissa fall även känna till sakens upphovsman. Man kan även använda andra sökord för att hitta ett visst mål. Man hittar till exempel inte de som sökt efter justitiesekreterarens tjänst den 12.–14. mars år 1930 enligt efternamn, utan alla ansökningar finns under rubriken Oikeussihteerin viran täyttäminen, alltså under bokstaven O.
Supplikdiarierna har vanligen två mål per numrerad sida. Diariets sidnummer och årtal bildar tillsammans aktens diarienummer, till exempel Pag. 390. A.D. 1930. Därför har motsvarande aktserie normalt två akter med samma diarienummer. Den rätta akten hittas alltså med hjälp av personuppgifter.
Det bör observeras, att supplik- och besvärsdiarierna från åren 1931–1959 vanligtvis har 3–4 mål per uppslag. Aktens diarienummer fås genom att sammanslå ordningsnumret med uppslagets sidnummer och årtal, t.ex. 4/2 A.D. 1945.
Utav registren bygger endast expeditionsförteckningen (Ba Toimitusluettelo) på en löpande förseglingsnumrering. Då man känner till avgörandets ordningsnummer, förseglingsnummer och år hittar man i expeditionsförteckningen aktens diarienummer, föredragandens initialer, divisionnummer, sakägarens namn, typ av mål eller ärende och expeditionens datum. Med hjälp av expeditionens datum kan man hitta de övriga ovannämnda informationerna
Med hjälp av datumet för avgörandet hittar man rättssaken i protokollserierna. Man hittar detta datum bl.a. i diarierna. Eftersom protokollen är ordnade enligt division, så man måste känna till divisionens ordningsnummer. Från och med år 1931 innehåller divisionernas protokoll även aktens diarienummer.
Med hjälp av avgörandets datum och nummer, som kan hittas i diarierna, hittar man målet i huvudserien D Koncept och liggare. Den rätta serien framgår även i protokollen, t.ex. avgöranden rörande nådeansökningar finns i brevserierna (Da–Dd). I början av brevserien (Da) finns ett register, som underlättar sökandet av högsta domstolens utlåtanden och propositioner, samt ett register över utlåtanden rörande nådeansökningar. Utslagsliggarna och domliggarna innehåller vanligtvis ett personregister enligt efternamn.
I avgörandena hittar man även överst aktens diarienummer. I huvudserien D finns ovanför aktens diarienummer även avgörandets ordningsnummer. Aktens diarienummer fås även direkt med hjälp av avgörandets ordningsnummer och årtal, eftersom serierna Dg–Dl har en enhetlig kronologisk numrering. Det bör dock observeras, att man måste känna till rättssakens typ, då denna information är nödvändig vid beställning av akten.
Förutom allt det ovannämnda innehåller högsta domstolens arkiv även ärenden som föredragits av justitieministeriet (Cb Oikeusministeriön esittelyjen pöytäkirjat). Dessa innehåller frågor rörande justitieförvaltning samt yrkanden om äktenskapsskillnad. Yrkandena är från åren 1919–1930. Det kan vara nödvändigt att använda justitieministeriets egna diarier då man söker dessa. Motsvarande akter uppbevaras i serien Ef. Avgörandena är i serien Dm. Båda två serier innefattar förutom yrkanden om äktenskapsskillnad även de i supplik- och brevdiarierna registrerade nådeansökningarna och ansökningarna rörande tjänsteutövning.
I akten finns datumet då målet eller ärendet ankom till högsta domstolen, datum då målet eller ärendet föredrogs samt avgörandets ordningsnummer. Med hjälp av dessa uppgifter är det lätt att hitta information i andra huvudserier.
Högsta domstolens arkiv är stort och arkivet är inte allt för enkelt att använda. . Om man är intresserad av prejudikat behöver man inte nödvändigtvis söka i arkivet. Högsta domstolen publicerar prejudikat och andra viktiga avgöranden i en årsbok, med namnet Avgöranden av högsta domstolen (Korkeimman oikeuden ratkaisuja). I det sista bandet för varje år publiceras ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt alfabetiskt register över rubrikerna.
Avgörandena publiceras även på Internet som en del av FINLEX.