Stamkorten är en central källa inom personhistoriska forskningar rörande de män som deltog i de senaste krigen. I stamkorten finns det information om den värnpliktigas tjänst från att han varit vid uppbåd till att han hemförlovats, stupat eller pensionerats vid försvarsmakten. Man kan man även med hjälp av dagorder och krigsdagböcker finna information om de män som deltog i krigen. Ifall personen i fråga hade ett anställningsförhållande med försvarsmakterna, kan det finnas på Riksarkivet en matrikel om personen i fråga.
Om de som varit tjänstepliktiga kan man även finna information med hjälp av journal- och straffhandlingarna. Information om dessa presenteras noggrannare i styckena 1.3 och 1.4.
Brev från fronten, andra brev från krigstiden, privata krigsdagböcker och memoarer som är förknippade med krigstiden ingår i de bevarade privatarkiven på arkivverket. För att söka fram materialen i fråga lönar det sig att använda sig av Astia webtjänsten. Man kan finna brev från krigstiden även med hjälp av Kansanperinteen arkisto (arkivet för folktraditionen), som verkar i samband med institutionen för musikforskning vid Tammerfors universitet.
På Riksarkivets filial i Sörnäs bevaras arkivet för Högkvarterets fästningsavdelning (T 13381) (Päämajan linnoitusosaston arkisto). I arkivets material ingår lönekartotek från åren 1939–1940 över de personer som deltog i fästningsbyggen. I samma arkiv ingår även kartotek från åren 1940–1944 över de personer som var med i verksamheten (T 13382).
Kartotek över de personer som tog hand om fästningsbygget ingår ävenså i fästningsmönstrens arkiv (t.ex. Fästningsbyggebataljonen, på finska Linnoitusrakennuspataljoonat), som ävenså finns bevarat på Riksarkivets filial i Sörnäs.
Information rörande de som var arbetspliktade ingår också i arkivet för Kotijoukkojen esikunnan työvelvollisuusasiaintoimisto. I vissa fall kan det finnas uppgifter rörande personer i fråga i arkivet för ministern för kommunikationsväsendet och allmänna arbetena, som bevaras på Riksarkivets filial på Fredsgatan, fastän man på nivån av centrala ämbetsverk behandlade de arbetspliktiga oftast som en grupp och inte som enskilda personer.
En tredje betydande källa, som berör enskilda arbetspliktiga, är personens hemorts arkiv för arbetskraftskommissionen, som bevaras i kommunens arkiv. Arbetskraftskommissionerna verkade som en myndighet inom ärenden gällande arbetspliktighet på en lokalnivå.
Om fästningsbyggaren och arbetspliktiga kan man finna information med hjälp av journal- och straffhandlingarna. Information om dem presenteras noggrannare i styckena 1.3 och 1.4.
Information gällande de som insjuknat och de som blev sårade finns oftast antecknade i stamkorten. Tilläggsinformation om detta kan man finna även med hjälp av truppförbandens krigsdagböcker och dagorder, där personen både tjänstgjorde och nämns i journalhandlingar. Journalhandlingar finns oftast även som bilagor efter stamkorten, vartill de (t.ex. sjukjournaler) ingår i arkiven för krigs- och fältsjukhusen som bevaras på Riksarkivets filial i Sörnäs.
Det som gör journalhandlingarna karaktäristiska, är det att lagstiftningen begränsar på ett avsevärt sätt tillgången till att använda handlingarna. Man får handlingarna i bruk bara i sådant fall då det är frågan om en vetenskaplig forskning eller om statistikföring. Därför är det så när som omöjligt för en släktforskare att få i bruk handlingarna i fråga utan att man har fått av personen i fråga fullmakten. Jourhandlingar samt övriga handlingar som berör en själv har dock var och en rätt att studera.
Uppgifter om de erhållna straffen ingår vanligtvis i stamkorten och i truppförbandens dagorder. Handlingens placering beror på om straffet beordrades av en förman eller ifall ärendet behandlades i domstolen.
De straff som beordrades av en förman antecknades i en straffdagbok som fördes av truppförbandet. I dagboken antecknade man straffet, orsaken till straffet samt dagen då straffet skulle utföras. Straffdagböckerna ingår i arkiven för truppförbanden, som bevaras på Riksarkivet.
Straffdagböckerna innehåller material som kan vara ömtåliga, vilket är orsaken till varför man måste söka om användningstillstånd i arkivets forskarsal. Ansökan om användningstillståndet sker i samband med att man beställer arkivhandlingarna.
Fältkrigsrätter var krigsdomstolar som verkade som underdomstolar vid krigsförbrytartribunalen under andra världskriget. Under krigstiden fick man oftast klaga sitt domslut till överkrigsdomstolen, varigenom ifrågavarande mål kan forskas även med hjälp av arkivet för överkrigsdomstolen. I vissa fall kunde man söka om tillstånd att klaga till högsta domstolen).
För att kunna hitta de arkivhandlingar man är intresserad av, bör man veta i vilken domstol och när ärendet behandlades. Uppgifterna i fråga får man oftast fram med hjälp av stamkorten eller dagorderna. Ifall ärendet behandlades i flera domstolar, finner man arkivhandlingarna i den domstolens arkiv där man till sist behandlade ärendet.
Information om finska krigsfångar finns i kartoteket över de försvunna som ingår i arkivet för Puolustusministeriön keskusosaston kuolleeksijulistamistoimisto. Orsaken till detta är att man fick först förklarade en person försvunnen och först därefter fick man information om att denne hade blivit krigsfånge.
Personer som återvänt blev förhörda, dock kan man påstå att inte på ett täckande sätt. Förhörsprotokoll om de som varit krigsfångar under vinterkriget ingår i arkivet för Statspolisen. Arkivet innehåller även fotografier av krigsfångar med register.
Information om de som varit krigsfångar under fortsättningskriget ingår i arkivet för Palaavien suomalaisten leiri, som bevaras på Riksarkivets filial på Fredsgatan. Även i arkivet för Puolustusvoimain pääesikunnan valvontatoimisto (T 19472 och T 26073) finns det information om de som varit krigsfångar under fortsättningskriget. Arkivet i fråga bevaras på Riksarkivets filial i Sörnäs.
På riksarkivets filial i Sörnäs finns det bevarat även information om de finska krigsfångar som forskades i rehabiliteringssjukhuset i Punkaharju under 1980-talet (Pk 2210). Materialet består av forskningsberättelser och intervjuer. Ifrågavarande arkiv är åtkomstbegränsat och för att få forska i arkivet, behöver man få tillstånd av arkivverkets generaldirektör. Tillståndet söks med hjälp av en blankett, som man kan söka från forskarsalen på Riksarkivet.
Man kan även söka information om de krigsfångar som dött i fångenskap på Internet i databasen Krigsdöda i Finland 1939–1945 (endast på finska).
Om de litterära verk som behandlar krigsfångar, lönar det sig att nämna Reijo Nikkiläs, Dmitri Frolovs och Teuvo Alavas verk Rukiver!: Suomalaiset sotavangit Neuvostoliitossa (Edita, Helsingfors 2002), som innehåller ett register över de finska krigsfångarna.
De sovjetiska krigsfångarna i Finland fanns i fångenskap i krigsfångelägren, vars arkiv bevaras på Riksarkivet. Mera omfattande kartotek över krigsfångar finner man i arkivet för Suomen Punaisen Ristin sotavankitoimisto (Finlands Röda Kors krigsfångebyrå).
En del av krigsfångarna användes som arbetskraft på exempelvis lantgårdar. Information rörande dessa krigsfångar kan man hitta från ovannämnda arkivet och även från arkiven för den kommuns arbetskraftskommission vart krigsfången placerades eller från arkiven för skyddskårer. Arbetskraftskommissionerna verkade som myndighet på den lokala nivån för de ärenden som gällde krigsfångar.
Emellanåt kunde en lokal skyddskår ta hand om de ärenden som berörde krigsfångar. Arkiven för arbetskraftskommissionerna finns bevarade i de kommuners arkiv var de även verkade i tiderna, arkiven för skyddskårer finns bevarade på landsarkiven och på Riksarkivets filial i Sörnäs.
Information rörande de judiska krigsfångarna finns bevarade i arkivet för Finlands judar på Riksarkivets filial på Fredsgatan.
Information om de sovjetiska krigsfångarna som avled i fångenskap kan man söka på Internet i databasen Krigsfångarnas dödlighet och personöverlämningarna i Finland 1939-1955.
Stamkorten och krigsdagböckerna är de mest centrala källorna då man söker information om de som stupat eller försvunnit i krigen. Tilläggsinformation om dem kan man finna från de källor som nämns nedan. Information om de som stupat och försvunnit kan även finnas i journal- och straffhandlingarna. Information om dem presenterades noggrannare i styckena 1.3 och 1.4.
Information om de som stupade i krigen eller de som på ett annat sätt avlidit under krigsförhållanden, har man sammansatt på Internet i databasen Krigsdöda i Finland 1939–1945 (endast på finska). Mera detaljerade uppgifter om själva händelsen då personen stupade kan man finna i truppfördelningarnas dagorder eller krigsdagböcker.
Information om de stupade ingår även i ett kartotek för åren 1939–1945 över de stupade i arkivet för Kotijoukkojen esikunnan rovastintoimisto. I arkivet för Högkvarterets sanitetssektion (T 20943) finner man de stupades dödsattester, som stupade under vinterkriget. I arkivet för Högkvarterets fältbiskopsbyrå (T 20408) finner man ett huvudkartotek över dem som under fortsättningskriget stupade under åren 1941–1945. Arkiven i fråga är tillgängliga på Riksarkivet.
Med hjälp av ovannämnda huvudkartoteks anteckningar kan man ofta få reda på numret som behövs till De stupades evakueringscentral, som tog hand om de stupade. Med hjälp av numret kan man fortsätta med att söka information i arkivet för De stupades evakueringscentral. Från ifrågavarande arkiv kan man finna exempelvis en förteckning över den stupades kvarlåtenskap och uppgifter rörande transporten av de begravda. Dessa arkiv bevaras på Riksarkivets filial i Sörnäs.
Det mest centrala verket, som berör de stupade, representeras av verket Vapautemme hinta. Sodan 1939–1940 sankarivainajat (Suomen Kuvalehti, Helsinki 1941). Verket är en matrikel över de stupade hjältarna. Den kan kompletteras med flera olika lokala matriklarna över de stupade hjältarna.
För att komma igång med en forskning rörande de försvunna lönar det sig att börja med hjälp av stamkorten och krigsdagböckerna. Eftersom en stor del av dem som försvann deklarerades senare som döda, kan man även finna information om personer i fråga med hjälp av arkivet för Puolustusministeriön keskusosaston kuolleeksijulistamistoimisto.
Uppgifter rörande de civila offren under vinterkriget finns i arkivet för skyddsrumsdirektörens stab (T 17832), som finns bevarat på Riksarkivets filial i Sörnäs.
Information om de som avled under vinterkrigets luftbombningar finns även i verket Vapautemme hinta. Sodan 1939–1940 sankarivainajat (Suomen Kuvalehti, Helsinki 1941).
Att forska i kvinnornas deltagande i krigshändelserna är oftast svårare i jämförelse med utredande av männens deltagande i krigshändelserna. Den viktigaste orsaken till detta problem är att man inte förde personhandlingar, som skulle ha motsvarat stamkorten, över kvinnor. Därmed måste man samla åt sig information från olika och emellanåt oenhetliga källor.
Ansökan om frontmannatecken är den mest centrala källan då man forskar i kvinnornas tjänstgöring under krigstiden. Arkivet finns bevarat på Riksarkivets filial i Sörnäs. I sin ansökan om ett frontmannatecken har personen i fråga vanligtvis individualiserat platsen hon har tjänstgjort och sina arbetsuppgifter. För att kunna hitta den ansökan som man är intresserad av, bör man veta numret på ansökan. För detta bör man veta personens födelsetid och namn, som denne har skrivit i sin ansökan.
Om Finlands Röda Kors hjälpsystrar finner man information i FKR:s kartoteket över hjälpsystrar (Pk 2369), som bevaras på Riksarkivets filial i Sörnäs. Med förteckningen Pk 2436 hittar man igen den årliga, alfabetiskt ordnade brevsamlingen berörande hjälpsystrarna.
Om de kvinnor, som varken var lottor eller ansökte om frontmannatecken, kan man hitta information om i arkivet för försvarsministeriets räkenskapsavdelning, som bevaras på Riksarkivets filial i Sörnäs. Då man söker information bör man veta personens serviceenhet och tiden som personen tjänstgjort (t.ex. med års noggrannhet). Information om de som tjänstgjorde i krigs- och fältsjukhus kan man söka från deras arkiv, som bevaras på Riksarkivets filial i Sörnäs. Nödvändiga uppgifter kan man även hitta från andra enheters dagorder.
Brev från fronten, andra brev från krigstiden, privata krigsdagböcker och memoarer som är förknippade med krigstiden ingår i de privatarkiven som finns bevarade på arkivverket. Med hjälp av Riskarkivet Astia webtjänst kan man söka information om var de olika arkiven är placerade. Brev från krigstiden kan man även hitta med hjälp av Kansanperinteen arkisto (arkivet för folktraditionen), som verkar i samband med institutionen för musikforskning vid Tammerfors universitet.
Med hjälp av journal- och straffhandlingar kan man också finna uppgifter rörande de kvinnor som deltog i krigen. Information om dessa presenterades noggrannare i styckena 1.3 och 1.4.
Om kvinnorna som var medlemmar av organisationen Lotta Svärd finns det ett personregister, som vanligtvis ingår i deras hemorts arkiv för organisationens lokala avdelning. Med hjälp av arkiven för de lokala avdelningarna kan man reda ut exempelvis på vilken plats eller uppgift en lotta tjänstgjorde under krigstiden.
I arkivet för organisationen Lotta Svärd ingår ett kartotek över de lottor som var på kommendering under fortsättningskriget och i arkivet för Luftstridskrafternas stab (T 20439) ingår ett motsvarande kartotek över strålkastarlottorna från år 1944. Med hjälp av arkivet för högkvarterets förbindelsesektor (T 20873) finner man igen ett kartotek som berör förbindelselottorna. Båda ovannämnda arkivhandlingar bevaras på Riksarkivets filial i Sörnäs.
Kartotek över de ingermanlänningar som under krigstiden i Finland förflyttades finns bevarat i Fortsättningskrigets folkomflyttningshandlingar –samlingen, som finns bevarat på Riksarkivets filial på Fredsgatan. uppgifter om ingermanlänningar finns även i arkivet för Statspolisen, i vilken ingår ett kartotek över de sovjetiska medborgarna som förflyttades efter krigstiden till Sovjetunionen.
Med tanke på släktforsningar och andra omfattande forskningar av ingermanlänningar lönar det sig att bekanta sig med arkiven för finskingermanlänningarnas församlingar och arkivet för den finska passexpeditionen, som bevaras på Riksarkivets filial på Fredsgatan.
Som en följd av krigen, började man under krigstiden evakuera de människor som var bosatta på de överlämnade områdena. I arkivverket finns det bevarat källor rörande ifrågavarande ämne i arkiven för de överlämnade församlingarna, som bevaras i S:t Michels landsarkiv, och i arkivet för Statskontorets ersättningsärenden, som bevaras på Riksarkivets filial på Fredsgatan. Av dessa innehåller den första med tanke på släktforskning centrala personregister och den senare nämnda detaljerade uppgifter om den materian och egendomen som blev på de överlämnade områdena efter de enskilda personerna, samfunden och företagen. Det lönar sig även att komma ihåg mantalslängderna, som är en intressant källa i synnerhet med tanke på en släktforskare.
Krigsbarnens förflyttning till Sverige, Danmark och Norge kontrollerades av barnförflyttningskommittén, som lydde under socialministeriet, vars arkivmaterial bevaras på Riksarkivets filial på Fredsgatan. Materialet består bl.a. av stamkorten rörande krigsbarnen. Information om de barn som förflyttades till Danmark finns i arkivet för Mannerheimförbundets danska utskott, som bevaras i ovannämnda filial på Fredsgatan.
Kommitténs samarbetsorganisation i Sverige hette Hjälpkommittén för Finlands barn. Man kan bekanta sig med dess arkiv i Sveriges riksarkiv.
I arkivverket finns det bevarat fler privatarkiv som berör de krigstida påverkarna. Till dessa ingår exempelvis arkiven för de krigstida presidenterna (Kyösti Kallio, Risto Ryti och Gustav Mannerheim), statsministrarnas (Aimo Cajander, Jukka Rangell, Edvin Linkomies, Antti Hackzell, Urho Castrén och J.K. Paasikivi) och övriga påverkarnas arkiv (t.ex. Väinö Tanner, Alf Tudeer, V.J. Sukselainen och G.A. Gripenberg), som bevaras på Riksarkivets filial på Fredsgatan.
Man kan börja bekanta sig med privatarkiven med hjälp av Astia webtjänsten. Det lönar sig att använda sig av en persons namn som sökord.
Med hjälp av Astia webtjänsten finner man noggrannare information om de arkivförteckningarna som berör det arkiverade materialet. Ovan har man nämnt om de individualiserade arkivsignumen (såsom T 20408).
Själva materialen kan man forska i filialens forskarsalar, var även materialet bevaras. Riksarkivet lånar även materialet till andra arkivverksenheter som Riksarkivet ingått avtal om fjärrlån med, fastän en del av materialen (t.ex. stamkorten) ges ej som fjärrlån.
En del av arkivhandlingarna är digitaliserade i Astia. Om digitaliseringen informerar man både i ovannämnda databaser och i samband med arkivmaterialet.