En dagorder är en militär, skriftlig order eller skrivelse. Dagorderna ger information om truppförbandens vardag. På 1920-talet innehåller dagorderna till exempel uppgifter om kommenderingar, dejourer, straff, proviant, transporter, permissioner, materialförbrukning och krigsrättsliga frågor. Dagorderna kan även innehålla utdrag ur högre truppförbands, t.ex. divisionernas, dagorder.
Såväl fördelningars, truppförbands som andra förbands befälhavare och befäl har utfärdat dagorder. Dagorder har även utfärdats av arméns överbefälhavare och republikens president. Republikens presidents dagorder går oftast under namnet republikens presidents militära kommando eller överbefälhavarens kommando.
Normalt har dagorderna utfärdats på regementsnivå, men i vissa fall har dagorder även utfärdats av bataljoner och mindre truppförband. Även de finska FN-trupperna utfärdade dagorder. I truppförband utfärdades dagorder fram till 1992.
Dagorderna har grovt indelats i tre grupper: tiden före andra världskriget (1918–1939), krigstiden (1939–1945) och efterkrigstiden (1945–1992).
Det finns många slags dagorder och informationen i dem varierar. Överbefälhavarens dagorder är oftast ganska storslagna, medan dagorderna på lägre nivå är mera jordnära och innehåller även vardaglig information.
En allmän regel är att ju äldre dagorder, desto noggrannare information. Till exempel under 1920-talet utfärdades i Finlands Vita garde dagorder nästan dagligen, medan man i slutet av 1980-talet utfärdade dagorder ungefär en gång i månaden i Signalregementet i Rihimäki.
De krigstida dagorderna är relativt jordnära. De innehåller rätt mycket vardaglig information, som till exempel instruktioner om vård av hästar och uppförande. Dagorderna innehåller även information om truppernas uppdrag, om belöningar, som hederstecken, och om truppförbandets förtjänster. I krigstida dagorder nämns oftast även de stupade i truppförbandet.
Dagorderna från efterkrigstiden innehåller i stort sätt samma information som de från tiden före krigen, men de är i regel inte lika detaljerade som t.ex. 1920-talets dagorder.
Truppförbandens dagorder från 1980-talet innehåller till exempel även uppgifter om belöningar och andra utmärkelser, organisationsförändringar, utnämningar, befordringar, förordningar, avgångar, uppsägningar samt tjänstledigheter. Dessutom innehåller de information om befrielser, omplaceringar, kommenderingar, anmälningar, straff, desertörer, tjänstduglighetsklasser och uppdrag.
De högre organen utfärdade inte lika ofta och inte lika detaljerade dagorder, som t.ex. regementen gjorde. Överbefälhavarens dagorder innehåller information om officerarnas nya uppgifter, förflyttningar, befrielser, belöningar och permissioner samt om överbefälhavarens mönstring. Vissa dagorder innehåller även stående bestämmelser.
Dagorder utfärdade av republikens president är även rätt korta. De berör vanligen närmast högre officerares utnämningar eller andra liknande ärenden. Dessutom innehåller de bestämmelser om förflyttningar, avgång, förlust av tjänstetitel, befordringar och officerarnas rätt att bära utländska utmärkelser. Dagorder utfärdade av republikens president är vanligen i tryckt format.
Dagorderna utgör en mångsidig och intressant källa för släktforskare och militärhistoriskt intresserade. En släktforskare kan t.ex. hitta information om var en viss person har gett sin krigsmannaed.
Genom att studera krigstida dagorder kan man få mera information om en person som är av intresse. Då lönar det sig att även bekanta sig med andra källor, såsom truppens krigsdagböcker.
Det är lättare att använda och forska i dagorder om man är insatt i krigshistorien. För detta ändamål är det stora urvalet böcker som berör olika truppförband till stor nytta.
Dagorderna har ännu inte digitaliserats. Det finns inte heller någon egentlig arkivförteckning över dem. För att få tag på en önskade dagorder måste man besöka Riksarkivets verksamhetsställen. Man har utarbetat ett kartotek över dagorderna, som är digitaliserad och finns i Astia. Det alfabetiska kartoteket är ordnat enligt dagorderns utfärdare.
Man bör alltså veta truppförbandet eller utfärdaren som man är intresserad av. I de fall man söker information om en viss person kan personens soldatpass eller stamkort hjälpa vidare. Om soldatpasset inte har bevarats anlitar man stamkortet. Stamkortet innehåller personens tjänstgöringsuppgifter, bland annat de trupper som personen har tjäntsgjort vid. Man får mer information om hur man beställer stamkorten.
Kartoteket ger även information om tidsperioden för dagorderna i arkivet. Om dagordern finns i kartoteket, kan den önskade dagordern beställas vid forskarexpeditionen.
En allmän regel är att de fredstida dagorderna är hopslagna i ett band för varje år, medan de krigstida dagorderna utgöras av lösblad i mappar.
Dagordersamlingen som bevaras i Riksarkivet innehåller såväl fredstida som krigstida dagorder och högre befälhavares dagorder. Det bör dock noteras att Riksarkivets samling inte är fullständig. Vissa dagorder ingår fortfarande i truppförbandens förvar. I problemfall kan man alltid vända sig till jouren i forskarsalarna.
Vissa av Marskalk Mannerheims dagorder har publicerats i boken Puhtain asein. Suomen marsalkan päiväkäskyjä vuosilta 1918–44. Ett urval av Mannerheims dagorder är även uppsamlade på webb-sidan C.G.E. Mannerheim i Finlands historia, som tillhandahålls av Helsingin Suomalainen Klubi, under namnet Dagordersamling 1918-1944.