Barnförflyttningskommittén ansvarade för förflyttningen av krigsbarn 1941—1949. Med krigsbarn avses i Finland vanligtvis de barn som under de senaste krigen evakuerades till Sverige, Danmark och Norge. Under vinterkriget inleddes förflyttningen av krigsbarn i mitten av december 1939.
Barnförflyttningskommitténs främsta uppgift var att förflytta obemedlade barn och att koordinera alla förflyttningar. Eftersom kommittén lydde direkt under socialministeriet koncentrerade den sig på att tillsammans med sitt arbetsutskott definiera verksamhetens principiella riktlinjer.
Den egentliga förflyttningen genomfördes av barnförflyttningskommitténs byrå i Helsingfors, de länsvis fördelade underkommittéerna och –byråerna samt lokalmyndigheterna, olika organisationer och upptagningshem. Kommitténs samarbetsorganisation i Sverige hette Hjälpkommittén för Finlands barn.
Barnförflyttningskommittén var uppdelad i många avdelningar, som bl.a. ansvarade för att förflytta sjuka barn, ta emot barn, skicka brev till och från barnens föräldrar, arrangera resor, privata förflyttningar av barn samt upprätthållandet av register och diarier. Dessutom förfogade kommittén över socialvårdare i Sverige.
Barnförflyttningskommitténs verksamhet upphörde i oktober 1948. Dess uppgifter övertogs av Kommittén för de från Sverige hemkomna barnens eftervård. Den sistnämnda kommittén skulle dessutom sköta om återflyttningen av barn som fortfarande befann sig i Sverige samt ta hand om barn som redan återvänt till Finland.
Under fortsättningskriget strävade man genom barnförflyttningen efter att underlätta återflyttningen till Karelen, lindra livsmedelsbristen och de nödlidandes situation. De förflyttade barnen kom delvis från de områden som drabbats värst under krigsoperationerna. Sjuka barn förflyttades för att få vård. Förflyttningen slutade år 1946.
Till kriterierna för förflyttningenhörde att modern återvände till Karelen för återuppbyggnadsarbete, att barnet var sjukt, att familjen bestod av flera barn, att fadern hade stupat, att barnet hade förlorat sina föräldrar, att föräldrarna arbetade eller att familjen evakuerades.
I början strävade man efter att skicka barn i åldrarna 2-7, medan den övre åldersgränsen under den andra fasen var 10 år. Största delen av barnen placerades i privata hem, men en liten minoritet hamnade på barnhem och sjukhus. Under fortsättningskriget förflyttades barn i två omgångar, sammanlagt cirka 49000, varav 5000 var sjuka barn.
Man trodde att förflyttningarna skulle vara kortvariga och att barnen skulle återvända hem då omständigheterna stabiliserades. En del barn stannade emellertid hos sina fosterföräldrar i Sverige, framförallt om det inte fanns förutsättningar för att resa hem. I sådana fall undertecknade både fosterföräldrarna och barnets föräldrar/vårdnadshavare ett kontrakt. Vissa barn adopterades.
Det centralaste materialet i barnförflyttningskommitténs arkiv utgörs av stamkartoteken rörande barnen. I arkivet finns också rese- och passförteckningar, förteckningar över resor och återresor, barnförflyttningskommitténs protokoll och ankomna handlingar som ansökningar och brev. I barnförflyttningskommitténs arkiv ingår också arkiven efter underavdelningarna i Kotka, Kuopio, Torneå, Åbo och Viborg.
Största delen av materialet i arkivet har åtkomstbegränsningar. Man måste ansöka om användningstillstånd, där man även anger användningsändamålet, för att få utforska materialet i forskarsalarna.
Mer information om andra arkiv relaterade med krigsbarn fås även via arkivverkets miniaxplock.
Man kan dra nytta av barnförflyttningskommittén arkiv ifall man söker information om förflyttning av krigsbarn till Sverige under fortsättningskriget. Arkivet innehåller även ett stamkartotek över barn som förflyttades under vinterkriget. Utöver personhistorisk forskning kan arkivet användas för att undersöka förflyttning av krigsbarn eller barnförflyttningskommittén verksamhet i allmänhet.
Det intressantaste materialet är stamkartoteken rörande barnen. På registerkorten har antecknats uppgifter om barnets namn, födelsedatum och hemort. Dessutom innehåller korten datum för avresa och återresa, föräldrarnas namn och stationeringsort i Sverige. Förutom ett stamkort har de flesta barnen så kallade hinderslöshetsintyg, dvs. intyg (oftast med bild) beviljat av barnets hemkyrka eller polisstation. Man kan dessutom hitta ytterligare information om enskilda barns resor till Sverige i reseförteckningar.
I de ankomna breven finns olika ansökningar rörande barnen samt korrespondens mellan barnförflyttningskommittén och dess samarbetsorganisationer. Där finns även korrespondens mellan föräldrar och fosterföräldrar som skett via kommittén. Dessa brev är ofta relaterade till barnens möjliga återresa eller kvarblivande, och vanligtvis ger de inte mycket tilläggsinformation. I Sveriges Riksarkiv förvaras annan korrespondens mellan föräldrar och fosterföräldrar.
De i arkivet bevarade protokollen utgör en begränsad helhet.
Se anvisningarna för att ansöka om åtkomsträtt.
Barnförflyttningskommitténs samarbetsorganisation i Sverige hette Hjälpkommittén för Finlands barn. Dess arkiv och information om krigsbarn finns därmed även i Svenska riksarkivet. En del av detta material kan även användas som kopia på Riksarkivet enhet på Fredsgatan (arkivförteckning 607:4).
I arkivet efter hjälpkommittén för Finlands barn är det intressantaste materialet registerkorten, färdsedlarna, hälsokorten samt översättningar av breven från föräldrar till fosterföräldrar. Tilläggsinformation kan fås direkt från arkivet i Sverige (www.riksarkivet.se, telefon +46 10 476 7000) eller här.
Man kan bekanta sig med arkivets innehåll med hjälp av Astia-webbtjänsten. Man kan även använda arkivförteckning 441:5.
Man kan bekanta sig med farkivet innehåll på Riksarkivets enhet på Fredsgatan. De i arkivet bevarade protokollen utgör en begränsad helhet. Se anvisningarna för att ansöka om åtkomsträtt.
Det finns ett stamkort över alla barn, men ibland kan information dock inte hittas av många olika skäl. Barnet kan ha skickats till Sverige i privat regi, varvid möjlig information finns i Svenska Riksarkivet. Stamkartoteket över förflyttningarna under vinterkriget i Riksarkivet slutar med bokstaven R. Man kan dock hitta tilläggsinformation om barn som förflyttades under vinterkriget i Svenska Riksarkivet i Centrala Finlandshjälps arkiv.
Arkivet är uppbyggt så att en persons uppgifter inte är samlade till en akt och det kan finnas stora luckor även i annat material (hinderslöshetsintyg, färdsedlar, läkarintyg). Detta beror på att uppgifterna ursprungligen var ofullständiga eller på att materialet är i blandad ordning. Det kan därför vara omöjligt att hitta en viss persons handlingar. Det sig att söka information om barn förflyttade till Danmark i Mannerheimförbundets danska utskott.
Största delen av stamkorten har digitaliserats.