Fältkrigsrätter var krigsdomstolar som fungerade som underdomstolar vid krigsförbrytartribunalen under andra världskriget. Fältkrigsrätter var verksamma på fronten och deras uppgift var att behandla brott som begåtts av soldater eller av befolkningen som var bosatt på det ockuperade området. Fältkrigsrätter bör inte förväxlas med de domstolar som fungerade under medborgarkriget, som ävenså kallades för fältkrigsrätter.
Fältkrigsrätter tillsattes inom försvarsmaktens olika avdelningar, som var beordrade av statsrådet. Försvarsmaktens olika avdelningar kunde vara verksamma lokalt eller inom truppavdelningar. I allmänhet fanns det en fältkrigsrätt vid varje armé, grupp, armékår, division och brigad. I vissa fall kunde det finnas en fältkrigsrätt vid ett regemente. Dessutom fanns det även en fältkrigsrätt vid varje skyddskårsdistrikt. Under krigstiden var sammanlagt 163 fältkrigsrätter verksamma. Efter andra världskriget fungerade fältkrigsrätterna ännu en tid vid militärdistrikten.
Krigsrätterna bestod av en lagfaren ordförande, som kallades för krigsdomare, samt en officer och en underofficer eller av en representant som hade tillhört manskapet. Krigsdomaren valdes av högsta domstolen och ledamöterna av fördelningens befälhavare.
Under krigstiden behandlade fältkrigsrätterna en stor mängd mål. Under vinterkriget behandlade fältkrigsrätterna inte många mål, trotsallt delade fältkrigsrätterna under åren 1939–1940 allt som allt 1054 domslut som berörde desertering. Under fortsättningskriget ökade fältkrigsrätternas arbetsmängd avsevärt. Under åren 1941–1944 behandlades allt som allt 28 934 brott som berörde rymning och frånvarobrott, över 4200 lydnadsbrott, 3300 högmålsbrott, drygt 15 000 berusningsbrott, knappa 7000 egendomsbrott och cirka 2000 misshandelsbrott. Den stora mängden behandlade mål har att göra med Finlands fältarmés storlek; i den betjänade över 500 000 män.
Under vinterkriget dömdes 19 personer och under fortsättningskriget 506 personer till döden av fältkrigsrätterna. En stor del av dem som dömdes till döds var sovjetiska medborgare som hade begått spioneribrott. Synnerligen stränga straff delade fältkrigsrätterna även på sommaren år 1944, då militärlagstiftningen skärptes på grund av ökade antalet rymlingar. Alla rymningar och frånvarobrott kan inte hittas i fältkrigsrätternas arkivmaterial, eftersom en del av målen sköttes via disciplinära åtgärder och en del lämnades ostraffade.
Arkivet för fältkrigsrätterna innehåller material från år 1939 till år 1947, då fältkrigsrätter var verksamma. Arkivmaterialet består av strafflängder, domlängder, böteslängder, protokoll och akter. Man har för varje fältkrigsrätt oftast samlat årligen dess arkivmaterial i pärmar, varigenom hanterandet av materialet är rätt så enkelt.
Arkivmaterialet i fältkrigsrätternas arkiv är tillgängligt för forskare på Riksarkivets filial i Sörnäs (Verkstadsgatan 9, Helsingfors). Eftersom materialet inte kan läsas via internet, kan man enbart i Sörnäs bekanta sig med arkivmaterialet. Man kan ändå till en del bekanta sig med arkivförteckningarna för fältkrigsrätterna på nätet via arkivverkets Astia webtjänsten. Astia innehåller dock inte en fullständiga förteckningar, eftersom en del av materialet har ännu inte förtecknats.
Fältkrigsrätternas handlingar kan utnyttjas på flera olika sätt. Handlingarna är viktiga för dem som är intresserade av rättshistoria och krigshistoria eller av släktforskning. Fältkrigsrätternas handlingar erbjuder mycket information till dem som är i synnerhet intresserade av andra världskriget och den efterföljande tiden. Under krigstiden fick man oftast klaga sitt domslut till överkrigsdomstolen, varigenom ifrågavarande mål kan forskas även med hjälp av arkivet för överkrigsdomstolen.
För att komma igång med sin forskning lönar det sig att bekanta sig med litteratur rörande den militära rättsvården och andra världskriget. Kalevi Klefstöms artiklar i sjätte delen av Jatkosodan historia och i Jatkosodan pikkujättiläinen ger en bra inledning till ämnet på finska. Paavo Alkios Sotatuomarin päiväkirjat berättar å sin sida om fältkrigsrätternas vardag ur en krigsdomares synvinkel.
Man kan börja bekanta sig med arkiven för fältkrigsrätterna på Riksarkivet. Fastän materialet inte är i sin helhet förtecknat, är forskandet av materialet relativt enkelt. Med hjälp av Astia webtjänsten kommer man bra igång med sin forskning. Det som är avgörande med tanke på forskning är att veta namnet på personen, som man är intresserad av, samt fördelningen där personen tjänstgjorde under krigstiden.
Det lönar sig att börja bekanta sig med materialet med hjälp av domlängder. I uppslaget av en domlängd finns det allt som allt 25 kolumner. I den första kolumnen har man antecknat målets nummer, i den andra tiden då man har anhängiggjort målet, i den tredje tidpunkten då domstolen förrättades. I de övriga kolumnerna kommer det fram ifall målet har uppskjutits eller flyttats till en annan domstol, ifall den anklagade har blivit dömd samt straffets art. Kolumnernas stora antal förklaras av det att varje sak hade en egen kolumn. Den viktigaste kolumnen är den första, eftersom man med hjälp av den kan följa målets gång från andra arkivhandlingar.
I uppslaget av en strafflängd finns det åtta kolumner. I den första kolumnen har man antecknat datumet för beslutet. Från den andra kolumnen hittar man målets nummer. I den tredje kolumnen har man antecknat den dömdes namn samt grad eller yrke, hemort och födelsetid. Ifrån de andra kolumnerna framstår det ifall personen har varit häktad, brottets art, frihetssraffets art och domens längd samt andra straffsanktioner. Dessutom hittar man från kolumnerna det lagrummet på vilken straffet grundar sig på, ordningsnumret för anmälan om brottet och om man har gjort en möjlig missnöjesanmälan.
Andra intressanta arkivhandlingar är fältkrigsrätternas akter. På aktens omslag finns målets nummer, datumet för beslutet, emellanåt även den åtalades namn. Akterna innehåller material rörande den åtalade, såsom ämbetsbetyg, straffregisteruppgifter, suppliker, utlåtanden, anmälan för avlägsnanden (varför man har blivit avlägsnad från tjänsten), förteckningar, förhörsprotokoll och utdrag av kartotek.
En del av materialet i arkivet har åtkomstbegränsningar. I akterna kan det finnas anteckningar om en persons hälsotillstånd, varvid uppgifterna är sekretessbelagda ända tills 50 år från ifrågavarande persons död har gått.
Andra arkivhandlingar är strafflängder och protokoll. Strafflängderna innehåller information om straff. Ifrån protokollen kan man få reda på en fältkrigsrätts sammansättning, när domstolen har varit sammanställd och de målen som man har behandlat under sammanträdet.
Med andra ord, kan man hitta information av många slag från fältkrigsrätternas handlingar. Det som är avgörande med tanke på forskning är att veta namnet på personen, som man är intresserad av, samt fördelningen där personen tjänstgjorde under krigstiden. Med hjälp av Astia webtjänsten kommer man bra igång med sin forskning.
Även med hjälp av den önskade personens stamkort kan man komma bra igång med sin forskning. Stamkortens anteckningar berättar om personen har varit i fältkrigsrätten och när personen i så fall har varit. Det finns dock inte stamkort av de personer som inte har tjänstgjort i försvarsmakterna. I problemfall kan forskaren vända sig till jouren i forskarsalen på Riksarkivets filial i Sörnäs och fråga om hjälp.