Överkrigsdomstolen var en domstol som fungerade som överrätt för ärenden gällanden militära brott. Under åren 1920–1952 fungerade överkrigsdomstolen som specialdomstol.
Överkrigsdomstolen bestod av tre lagfarna överkrigsdomare, varav en fungerade som ordförande samt två militärledamöter som var åtminstone av stabsofficers grad. Överkrigsdomstolens medlemmar utnämndes av republikens president. Som åklagare i överkrigsdomstolen fungerade en krigsfiskal, som utnämndes av Högsta domstolen.
Överkrigsdomstolen behandlade besvärsmål och fungerade som första instans i åtal som berörde första gradens officerare och åtal om hög-, lands- och krigsförräderi. Ovanför överkrigsdomstolen fanns ännu i behov Högsta domstolen, som under behandlingen av militärärenden bestod utöver det regelmässiga medlemsantalet av två officerare som var åtminstone av överstes grad.
Överkrigsdomstolen behandlade de mest betydande målen under och efter andra världskriget. Under krigstiden delade överkrigsdomstolen domslut som berörde spioneribrott och landsförräderimål. Eftersom målens mängd mångdubblades under verksamhetstiden i samband med att försvarsmaktens styrkor växte, inrättades nya avdelningar i överkrigsdomstolen. Strax efter kriget fick överkrigsdomstolen som uppgift att behandla den så kallade vapensmusselaffären. Denna juridiska process var den största i Nordens historia. På grund av vapensmusselaffärens omfattning grundade överkrigsdomstolen sju extra avdelningar.
Under fredstiden upplöstes överkrigsdomstolen med lagen som gavs den 18 januari 1952 och enligt samma lag överfördes dess uppgifter till Helsingfors hovrätt. Även hovrätten består under behandlingen av militärärenden utöver det regelmässiga medlemsantalet av två militära ledamöter, som skall vara officerare av minst överstes grad.
Arkivet för överkrigsdomstolen består av material från dess verksamhetstid från år 1929 till år 1952. Arkivet för överkrigsdomstolen innehåller uppropslistor, liggare, protokoll, akter, överkrigsdomstolens protokoll från vapensmusselaffären, ankomna och avsända brev, sekreterarens skriftväxling och domlängder. Överkrigsdomstolens protokoll från vapensmusselaffärens rättegång har även översatts till ryska och även de finns bevarade i arkivet för överkrigsdomstolen.
Arkivet innehåller förutom material från överkrigsdomstolen från självständighetstiden, även material från överkrigsdomstolens arkiv från åren 1816–1913.
Arkivet för överkrigsdomstolen kan utnyttjas på flera olika sätt. Arkivet är en viktig källa för dem som är intresserade av att forska i rättshistoria, krigshistoria eller av släktforskning. Överkrigsdomstolens handlingar erbjuder mycket information i synnerhet till dem som är intresserade av andra världskriget och tiden efter krigstiden. De som under krigstiden fått ett domslut i en fältkrigsrätt fick i allmänhet klaga sitt domslut till överkrigsdomstolen, varigenom ifrågavarande mål kan forskas även med hjälp av arkivet för överkrigsdomstolen.
Arkivet för överkrigsdomstolen är tillgängligt för forskare på Riksarkivet (Fredsgatan 17, Helsingfors). Med hjälp av arkivverkets Astia-webbtjänsten kan man bekanta sig med arkivets innehåll. Arkivregistret innehåller dock inte fullständiga förteckningar, eftersom en del av materialet har ännu inte förtecknats.
Det lönar sig att börja bekanta sig med överkrigsdomstolens arkiv med hjälp av arkivverkets Astia-webbtjänsten. I arkivregistrets sökruta skriver man sökordet ”sotaylioikeus”. Med hjälp av arkivförteckningarna som finns i arkivregistret får man reda på var materialet bevaras i Riksarkivet. Ifrågavarande information underlättar beställandet av arkivhandlingar till forskarsalen. En stor del av arkivmaterialet finns i förteckning T 18802–18857 eller i förteckning T 19259.
Det intressantaste materialet i överkrigsdomstolens arkiv är uppropslistorna. I uppropslistorna har man årligen sammansatt de upprop, som överkrigsdomstolen har behandlat. I början av en uppropslista finns det en alfabetisk namnförteckning, som består av namn och en nummerserie. Nummerserien kan se ut exempelvis så här, 1/1. Första numret hänvisar till uppslagets sidonummer och andra numret till åtalsskriftet.
I slutet av uppropslistan finns det numrerade uppslag, i vilka det kommer fram information om en åtalades verksamhet. Uppslaget skall sökas med hjälp av samma sidonummer, som finns först antecknad i den alfabetiska namnförteckningen efter personens namn. I allmänhet är anteckningarna rätt så korta, men vid högre officerare, i synnerhet i samband med vapensmusselaffären, kan anteckningarna vara rätt långa.
I uppslagen har man även antecknat kort om överkrigsdomstolens domslut. I uppropslistorna får man även reda på var domslutet har getts. Det kan ha varit exempelvis högsta domstolen eller under utredande av vapensmusselaffären någon av överkrigsdomstolens avdelningar.
Förutom uppropslistor innehåller överkrigsdomstolens arkiv även annat arkivmaterial. Överkrigsdomstolens domslut finns exempelvis i de årliga liggarna. Med hjälp av liggaren får man även reda på ifall målet möjligtvis har flyttats till högsta domstolen. Ifall detta hände, finner man arkivmaterialet i arkivet för Högsta domstolen.
Utöver uppropen är även överkrigsdomstolens protokoll viktigt arkivmaterial. Man förde protokoll under överkrigsdomstolens sammanträden. Med hjälp protokollen får man veta med vilken sammansättning domstolen förde sina sammanträden. Från protokollen får man även reda på målets gång och om de möjliga tillfälliga domsluten.
Med hjälp av arkivet för överkrigsdomstolen kan man ytterligare bekanta sig med akter, ankomna och avsända brev, sekreterarens skriftväxling och domlängder. Akterna innehåller handlingar, som de arresterade lade till sina klagomål. Akterna är sammansatta i pärmar årligen. Domlängderna å sin sida är förteckningar, som har skickats under krigstiden från fältkrigsrätterna till överkrigsdomstolen. Handlingarna i fråga innehåller information om de domslut som gavs i fältkrigsrätterna.
Arkivmaterialet som berör vapensmusselaffären finns som en egen serie i överkrigsdomstolens arkiv. Det finns rätt mcyker material om denna rättegång i arkivet. Materialet omfattar avdelningars protokoll, domlängder, böteslängder, strafflängder och en del andra längder. Protokollen från rättsprocessen har översatts under målets gång till ryska och även de finns bevarade i arkivet för överkrigsdomstolen.
Arkivet för överkrigsdomstolen innehåller alltså mångsidigt material. Det är inte så lätt att forska i materialet, då en del av materialet inte är förtecknat. Med hjälp av Astia-webtjänst kommer man dock bra igång med forskningen. Även med hjälp av en viss persons stamkort kan man komma bra igång med forskningen. Anteckningarna i stamkorten berättar om personen har varit i överkrigsdomstolen och när. Det finns dock inte stamkort om de personer som inte har tjänstgjort i försvarsmakterna. I problemfall kan forskaren vända sig till jouren i forskarsalen på Riksarkivets filial i Sörnäs och fråga om hjälp.