Immigrationen till Finland har en lång historia, även om man ofta anser att den kom igång på allvar först på 1970-talet. Genom tiderna har både enstaka personer och grupper flyttat till Finland eller till Finlands nuvarande territorium från övriga delar av världen, till exempel vallonerna på 1600-talet och flyktingar från Östkarelen och Ryssland under förra delen av 1900-talet. Även myndigheternas intresse för utlänningar, både nyanlända och sådana som redan är i Finland, har en lång historia. Därför är arkivkällorna som rör utlänningar många.
I den här artikeln är avsikten främst att granska det källmaterial som skapats om personer som vistats en längre tid i Finland, men en del av materialet kan också lämpa sig för till exempel forskning om turismen till Finland. Artikeln tar inte alls upp källmaterial om nationella minoriteter.
Källorna kan användas både för forskning rent generellt om utlänningar i Finland och för personhistorisk forskning. Artikeln är indelad i teman som berättar om vilka spår utlänningar lämnat i arkiven. Från det att de kommit till Finland har olika typer av handlingar producerats i olika skeden av deras vistelse i landet. I samma arkiv kan det finnas flera olika slags källmaterial.
För att få en allmän överblick över utlänningsförvaltningen i det självständiga Finland kan du läsa första stycket i en Portti-artikel om Inrikesministeriets utlänningsbyrås arkiv (Sisäasiainministeriön ulkomaalaistoimisto). Det finns handlingar som rör invandring även i ganska många andra myndigheters arkiv.
När du inleder din forskning kan du börja med att studera litteratur i ämnet. I slutet av artikeln finns en förteckning över finskspråkig litteratur.
I Generalguvernörskansliets arkiv finns serien passhandlingar, som innehåller bland annat utlänningars pass och uppehållstillstånd samt förteckningar över nyanlända utlänningar och över utlänningar som redan vistades i Finland. Handlingarna är från åren 1820–1896. Resepass som utlänningar lämnat in finns också i länsstyrelsernas arkiv.
Städernas polisinrättningar har förteckningar över utlänningar som kommit in i landet. Vad gäller Helsingfors och Åbo finns de äldsta förteckningarna i Senatens kansliexpeditions arkiv. I några polisinrättningars arkiv finns också skilda passlängder över utlänningarnas pass. Även i vissa magistraters och kronofogdars arkiv finns förteckningar över utlänningar som kommit till orten.
I utrikesministeriets arkiv finns visumansökningar (punkt 20 i den finska arkivförteckningen) och andra handlingar som rör invandring (punkt 36 i förteckningen).
I länsstyrelsernas arkiv, som landsarkiven förvarar, kan det finna ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd och förteckningar över dessa, från både den autonoma tiden och självständighetstiden. I arkivet efter Inrikesministeriets utlänningsbyrå finns dels ett kartotek över uppehålls- och arbetstillstånd, dels ansökningarna och dels uppehålls- och arbetstillstånden. Ansökningarna från åren 1939–1950 finns i serien C Hakemukset och från åren 1951–1977 i serien H Oleskelu- ja työluvat (Uppehålls- och arbetstillstånd). Materialet är åtkomstbegränsat. Från och med 1978 finns ansökningarna om uppehållstillstånd i Migrationsverkets arkiv.
Polisinrättningarna och länsmännen förde register över utlänningarna på respektive ort. Handlingarna rubriceras vanligen förteckningar och kartotek över utlänningar och innehåller främst uppgifter från 1900-talet.
I länsstyrelsernas arkiv finns också rapporter från främst den autonoma tiden vilka magistraterna och polisinrättningarna sänt in över utlänningar på orten.
Uppgifter om fastigheter som utlänningar ägt i Finland finns i några länsmäns och länsstyrelers arkiv. I Viborgs län tillsattes 1924 en särskild förvaltningsnämnd under Kolonisationsstyrelsen för att ta hand om egendom som utlänningar lämnat åt sitt öde. Förvaltningsnämndens arkiv (Asutushallituksen ulkomaalaisen omaisuuden Viipurin läänin hoitokunnan arkisto) förvaras av S:t Michels verksamhetsstället.
Utlänningar bosatta i Finland har också ibland antecknats i mantalslängderna och i församlingarnas kyrkböcker.
Under den svenska tiden reglerades möjligheten att bli medborgare bara i fråga om näringsidkande borgare. Reglerna blev mer exakta under den autonoma tiden, då både utlänningar och ryssar som ville bosätta sig i Finland måste ansöka om medborgarskap. Medborgarskapsansökningar har bevarats i en obruten serie från och med 1832. Fram till 1904 riktades ansökningarna till kejsaren, men de behandlades av Senatens kansliexpedition (1832–1869 och 1888–1892), civilexpedition (1869–1888) eller justitieexpedition (1892–1918).
När Justitieexpeditionen ombildades till Justitieministerium flyttades medborgarskapsansökningarna 1919 över till Inrikesministeriet. Ärenden i anslutning till medborgarskapsansökningarna, såsom supplikdiarier, utslagsliggare och förteckningar, finns i myndighetsarkiv som förvaras av Riksarkivet. Medborgarskapsansökningsakterna från 1918–1929 återfinns i statsrådets registratorskontors arkiv, i serien Eb Saapuneet anomusasiakirjat, och senare i Inrikesministeriets supplikakter. I Migrationsverkets arkiv finns uppgifter om medborgarskapsansökningar från och med 1968.
Fram till 1941 måste den vars medborgarskapsansökan blivit godkänd svära trohetsed inför länets guvernör, landshövding efter självständigheten, innan medborgarskapet fastställdes. I länsstyrelsernas arkiv finns det i större eller mindre omfattning handlingar med anknytning till svärande av trohetsed och förteckningar över detta. Åren 1920–1968 var länsstyrelserna också den myndighet som registrerade dem som fått medborgarskap och förde register över medborgarskapsbesluten.
Också i Utrikesministeriets arkiv finns det material som gäller medborgarskapsärenden.
Antero Leitzinger har skapat en databas över utlänningar som fick finskt medborgarskap under den autonoma tiden. Databasen är tillgänglig på Riksarkivet och Migrationsinstitutet.
Statspolisen och dess föregångare Detektiva centralpolisen hade som uppgift att övervaka utlänningarna i Finland. Material om utlänningar finns i såväl Statspolisens huvudavdelnings som underavdelningars arkiv. I avdelningarnas dossiéer finns serier om utlänningar. Därtill kan det finnas personkort eller dossiéer över utlänningar som hållits under uppsikt. I Statspolisens Uleåborgs avdelnings personkortsarkiv är personkorten över utlänningar grupperade skilt. Personkartoteken har digitaliserats.
Övriga källor som förvaras av Riksarkivet kan du söka efter med nättjänsten Astia, sök exempelvis på ”ulkomaal*” eller ”utlänning*” (ger färre träffar).
Migrationsverket, som lyder under Inrikesministeriet, är den instans som numera behandlar och avgör ärenden angående inflyttning, vistelse i Finland, flyktingskap och medborgarskap. Migrationsverket inledde sin verksamhet 1995 och gick fram till 2008 under namnet Utlänningsverket. Migrationsverket upprätthåller bland annat ett utlänningsregister.