Åbo hovrätt inrättades i Åbo år 1623. Hovrätterna inrättades ursprungligen för att utöva kungens domsrätt. I praktiken var de dock mellaninstanser, eftersom man fortfarande vädjade till kungen i enlighet med gammal tradition. Kungen använde den högsta dömande makten fram till år 1789, då högsta domstolen inrättades i Sverige. Under autonomins tid anförtroddes högsta domstolens uppgifter regeringskonseljens justitiedepartement (från och med 1816 Kejserliga senaten för Finland). Högsta domstolen, vilket inledde sin verksamhet då Finland blev självständig, utövar idag rikets högsta domsrätt.
Åbo hovrätt inrättades till en början med hela Finland som jurisdiktionsområde. Utöver Åbo hovrätt finns det idag fem andra hovrätter i Finland. Då Finland ännu utgjorde en del av konungariket Sverige grundades Vasa hovrätt (1776). Åbo hovrätts jurisdiktionsområde avtog då att innefatta Åbo och Björneborgs län, Åland, Nylands och Tavastehus samt Kymmenegårds län. Östra Finlands hovrätt grundades under autonomins tid (1839) och hette då Wiborgs hovrätt. Under självständighetstiden har man grundat Helsingfors hovrätt (1952), Kouvola hovrätt (1978) och Rovaniemi hovrätt (1979).
Åbo hovrätts arkiv förstördes nästa helt i Åbo brand 1827 och från perioden innan detta har endast ett fåtal handlingar bevarats. Serierna är kompletta från åren 1828–1989.
Det viktigaste arkivmaterialet är handlingarna från de mål och ärenden hovrätten behandlat. Dessutom innehåller arkivet bl.a. hovrättens korrespondens och domboksserier från underrätterna.
Anteckningar rörande de mål och ärenden som behandlades vid hovrätten finns vanligtvis i fyra handlingsserier: i diariet, i fördelningslängden, i liggaren och i akten. Diarierna och fördelningslängderna fungerar som innehållsförteckningar till liggarna och akterna, vilka innehåller den relevanta informationen för målen och ärendena. Liggarna innehåller målens och ärendenas avgöranden och hovrättens beskrivningar av de behandlade sakerna.
Akterna å sin sida består av de handlingar som utgjorde grunden för själva domen. Sådana är t.ex. olika utlåtanden och brev, som uppstod under behandlingens gång. Framförallt akterna kan ge detaljerad information om den behandlade saken. Även i hovrätten skrevs protokoll över alla mål och ärenden, men till skillnad från underrätten är de inte viktiga i själva undersökningen av målen.
Fram till 1950-talet var Åbo hovrätt den viktigaste hovrätten i landet och dess arkiv representerar därmed en betydande del av Finlands domstolsväsen. Hovrättens arkiv är en särskilt viktig källa i undersökning av grova brott eller angelägenheter rörande adeln, eftersom hovrätten fungerade som första rättsinstans i dessa frågor.
De ärenden och mål hovrätten behandlat kan delas in i fyra kategorier:
1. Vädjade mål. Vädjade mål uppstod då parterna i civila mål vädjade till hovrätten om underrätternas beslut.
2. Underställda mål. Hovrätten granskade alltid grövre brott från underrätterna, då straffen var minst sex års tukthus eller dödsstraff.
3. Ärenden som hör till hovrättens omedelbara domsrätt. I vissa fall utgjorde hovrätten inte andra, utan första rättsinstansen. Hovrätten var första instans i grova brottmål, såsom i religionsbrott, majestäts-, landsförräderi- och högförräderimål. Hovrätten var även första instans rörande brott begångna av ämbetsmän och tjänstemän samt i vissa ärenden och mål rörande adelsmän fram till år 1869.
4. Besvärsmål. Om det inte var tillåtet att vädja till hovrätten, kunde målsäganden göra ett besvär eller en klagan till hovrätten. Besväret skulle grunda sig på rättens inkompetens eller domvilla.
Åbo hovrätts arkiv är tillgänglig för forskare på Åbo landsarkiv.
Man kan bekanta sig med arkivets struktur via Astia webtjänsten och med hjälp av förteckningen över Åbo landsarkiv. För att underlätta insamlingen av data har man även berett tre kartotek, som kan användas i Åbo landsarkiv. I kartoteket för vädjade mål för åren 1895-1929 kan man söka enligt kärande, svaranden och plats. De två andra kartoteken behandlar adelns konkursärenden och bouppteckningar, vars namnförteckning kan också ses på hemsidan av Genealogiska Samfundet i Finland.
Åbo hovrätts arkiv är organiserad mer komplicerat än exempelvis de lägre domstolarnas domböcker. Alla handlingar av de mål och ärenden som behandlades i hovrätten (vanligen diarium, fördelningslängd, liggare och akt) är placerade i skilda serier och för att hitta den relevanta informationen måste man känna rätt väg. Denna väg varierar beroende på typ av mål och ärende.
Vanligtvis måste forskaren först hitta rätt diarium enligt behandlingstid, i vilka mål och ärenden registrerades då de ankom till hovrätten. Efter diariet riktar forskaren sin uppmärksamhet på fördelningslängden, dit saken skrevs efter utlottning. Fördelningslängden berättar dagen för beslutet och information om akten, som för vidare till rätt liggare och akt. Den största avvikelsen från denna väg är då man i en del ärenden och mål märkte tidpunkten för beslutet i diarierna, vilket betydde att fördelningslängderna blev onödiga.
Att man känner till denna väg garanterar dock inte alltid att man hittar den begärda informationen. De mål och ärenden som behandlades vid hovrätten återfinns i många olika serier, vars namn inte nödvändigtvis anger vad serien innehåller. För att hitta handlingarna till en viss typ av mål eller ärende måste man veta i vilka serier målets handlingar förvaras.
De första anteckningarna rörande vädjade mål finns i diarierna, där målen är antecknade i kronologisk ordning enligt ankomst. För att hitta målets beslut och aktserie måste man fram till år 1886 söka vidare i fördelningslängderna över vademål. Ett visst mål går att hitta med hjälp av en förteckning över käranden som finns i slutet av fördelningslängden. Fördelningslängden berättar även målets beslutsdag och aktnummer. Med hjälp av denna information kan man sedan hitta rätt domliggare och akt. Från och med år 1886 behöver man inte söka i fördelningslängden, eftersom beslutsdag och aktnummer anges direkt i diariet.
Observera även dessa
Diarier över underställda mål utgör ingen egen handlingsserie, utan de återfinns i början av utslagsliggarna över underställda mål. Därmed börjar man undersökningen genom att beställa förteckningen över utslagsliggare för ifrågavarande år. Ifrån diariet i början av förteckningen hittar man datum för beslutet, med vilken man hittar utslaget. Här bör man observera att ifall behandlingen fortsatte i många år, utarbetades ett nytt diarium. Man hittar datum för beslutet först i diariet för det år då saken avgjordes. Aktens och utslagets nummer är den samma.
Från och med år 1910 förändrades registreringssystemet så att man började arkivera besluten i utslagsliggarna först enligt avdelning och därefter i kronologisk ordning. Samtidigt började man även organisera akterna enligt avdelning.
Det finns många olika typer av mål och ärenden som upptogs omedelbart av hovrätten. Dessutom ingår dessas handlingar i många olika serier.
Religionsbrott antecknades till en början i brottmålsbrevdiarierna (Aab). Dessa innehåller dock endast en hänvisning till diarierna över tjänsteåtal (Ae), som innehåller grundligare information om fallet fram till år 1909. Efter detta hittas samma information i ansökningsdiariernas (Abc) åtalsbrev. I diarierna får man reda på ifall målet är utlottat eller inte.
Ifall målet utlottades, hittar man utslagsdatum och aktnummer ifördelningslängden över besvärsmål. Om målet var outlottat, finns avdelning och utslagsdatum i diariet. Utslagen finns i utslagsliggarna (Bh). Akterna för de utlottade målen finns i serien besvärsakter (Ebb) och akterna för de outlottade målen i serien besvär (Ebc).
Majestäts-, landsförräderi- och högförräderimål antecknades sporadiskt i olika diarier före år 1870. Då började man anteckna dessa i advokatfiskalens tjänsteåtalsbrev i brottmålsbrevdiarierna (Aab) och från och med år 1910 i ansökningsdiarierna (Abc). Med utslagsdatum som man hittar i diariet kommer man vidare till själva beslutet i utslagsliggaren. Akterna återfinns fram till år 1909 i serien besvär och därefter i serien akter över majestätsförbrytelse och högförräderi. Akten hittar man i diariet med folienumret.
Majestäts-, landsförräderi- och högförräderimålens utslag finns även i serien utslagsliggare över tjänsteåtalsmål. Där finns även utslag gjorda av senaten i mål som gått vidare ifrån hovrätten.
Tjänsteåtalen finns i tre olika diarier: fram till 1869 i diarierna över tjänsteåtal, mellan åren 1870-1909 i advokatfiskalens tjänsteåtalsbrev i brottmålsbrevdiarierna och från och med år 1910 i ansökningsdiarierna. Behandlingen av målet varade ofta många år och för att hitta de rätta handlingarna måste man söka i diariet över det år då saken avgjordes. Med hjälp av informationen från diariet söker man rätt fördelningslängd, som för tjänsteåtalsmålens del var fram till år 1909 fördelningslängderna över besvärsmål och därefter fördelningslängderna över tjänsteåtalsmål.
Ända fram till år 1909 hittar man beslutet i utslagsliggarna med hjälp av utslagsdatumet från fördelningslängden. Efter 1909 kan utslagsdatumet i vissa fall anges i diariet. Aktens nummer måste dock alltid sökas i fördelningslängden. Fram till år 1909 hittar man akterna antingen i besvärsakterna eller i serien besvär. Därefter återfinns akterna i serien för tjänsteåtalsakter.
Hovrätterna var i princip forum privilegiatum för adelsmän i vissa mål fram till år 1869. I praktiken togs dock största delen av målen upp redan i de lägre rättsinstanserna och målen kom till hovrätten antingen som vädjade eller underställda. Mål som berörde adelns konkurser kom dock alltid direkt till hovrätten och dessa kan hittas i diarierna över civila besvärsmål. Utslaget och akten kan hittas med hjälp av fördelningslängden över civila mål.
Det intressantaste materialet som berör adeln är bouppteckningarna, som kontrollerades av hovrätten. I Åbo landsarkiv har man sammansatt ett manuellt kartotek över bouppteckningarna enligt den avlidne. Man kan bekanta sig med kartoteket på hemsidan av Genealogiska Samfundet i Finland.
Man börjar alltid sökandet efter besvärsmål i supplik- och besvärsdiarierna över civil- och brottmål. Diarierna är kategoriserade årsvis enligt den som anfört besväret. Om det i diariet står ”utlottas”, skall man söka efter utslaget och akten i fördelningslängden över besvärsmål. Om den avdelning som fattat beslutet och utslagsdatum är nämnt i diariet, hittar man med hjälp av denna information beslutet i utslagsliggaren och akten i serien besvär.
Från och med början av året 1908 förändrades beteckningssätt för diarierna och i stället för den alfabetiska ordningen började man använda avdelningar enligt underrätt. Efter detta behövs inte fördelningslängden längre, eftersom besvären inte längre utlottades och utslagsdatumet och aktnumret alltid antecknades i diariet. Besvärsmålens akter finns i två serier. Akterna för de utlottade målen finns i serien besvärsakter (Ebb) och akterna för de outlottade målen i serien besvär (Ebc).
Man hittar allmän information om hovrättsarkiven här.