Hovrätterna är andra rättsinstans i frågor som rör brottmål, tvistemål och andra domstolsärenden som redan har behandlats i underrätterna. Hovrätterna behandlar i första instans ärenden som gäller landsförräderi och högförräderi samt vissa tjänsteåtal. Hovrätterna övervakar även underrätternas verksamhet inom sina hovrättsdistrikt. Tidigare har hovrätterna behandlat även religionsbrott och ärenden som berört adeln i första instans.
I Finland finns det idag sex hovrätter, varav den första grundades i Åbo år 1623. Från början var det meningen att Åbo hovrätt skulle utöva den högsta domsmakten i Finland, men i praktiken har hovrätterna alltid haft en ställning som mellaninstans i domstolsrangen. Den högsta domsmakten tillhörde till en början kungen, senare Högsta domstolen i Sverige och senatens justitiedepartementet och idag Högsta domstolen. Då Finland ännu var en del av Sverige grundades Vasa hovrätt (1776). Östra Finlands hovrätt, som nu verkar i Kuopio, grundades under autonomins tid (1839) och hette då Wiborgs hovrätt. Under självständighetstiden har man grundat Helsingfors hovrätt (1952), Kouvola hovrätt (1978) och Rovaniemi hovrätt (1979).
Alla hovrätternas arkiv, förutom Rovaniemi hovrätts arkiv, förvaras på arkivverkets olika enheter. Handlingarna från Wiborgs hovrätt och Östra Finlands hovrätt har arkiverats som skilda samlingar.
Hovrätternas arkiv innehåller mångahanda handlingar som uppkommit i samband med behandlandet av olika mål och ärenden. Till skillnad från underrätterna är protokollen i hovrätternas arkiv vanligtvis inte de viktigaste handlingarna. De viktigaste handlingarna i informationssökning är akterna, som innehåller alla handlingar som uppkommit i samband med behandlingen av ärendet. Akterna kan exempelvis innehålla olika uttalanden och brev. Protokollen kan dock innehålla betydande information fram till mitten av 1800-talet. Andra viktiga handlingar är utslags- och domliggarna, som innehåller rättssakens beslut och en kortfattad beskrivning av målet. Dessutom är diarierna och fördelningslängderna viktiga, eftersom man hittar akterna och besluten med hjälp av dessa.
Utöver dessa handlingar innehåller hovrätternas arkiv även t.ex. protokoll från underrätterna, dvs. domböcker, och adelns bouppteckningar.
Handlingarna rörande en del ärenden och mål behandlade vid hovrätten är åtkomstbegränsade. Åtkomstbegränsningen kan vara 25–100 år. För att få studera sekretessbelagda handlingar måste man ansöka om användningstillstånd. Tilläggsinformation om detta kan fås av personalen i arkivverksenheten.
I hovrätternas arkiv kan man hitta information om ärenden och mål som behandlats i hovrätterna. Arkiven är viktiga källor i första hand då man undersöker ärenden och mål, som togs upp direkt i hovrätterna. Sådana är landsförräderi- och högförräderimålen, religionsbrotten, vissa mål rörande adeln och tjänstefel begångna av högre ämbetsmän och tjänstemän. Genom att bekanta sig med arkivets handlingar kan man få mångsidig information om olika ärenden och mål samt om de personer som dessa berörde. Yttrandena och de andra utsagorna i rätten beskriver människornas liv ofta mycket mångsidigt. Ärendena och målen som behandlats vid hovrätten fördelas vanligen i fyra kategorier. Det är bra att känna till detta, eftersom handlingarna ligger i arkivet enligt denna fördelning.
1. Vädjade mål. Vädjade mål uppstod då parterna i civila mål vädjade till hovrätten om underrätternas beslut.
2. Underställda mål. Hovrätten granskade fram till 1979 sådana grövre brott från underrätterna, där straffet var minst sex års tukthus eller dödsstraff.
3. Ärenden som hör till hovrättens omedelbara domsrätt. Brott där hovrätten utgjorde första rättsinstans.
4. Besvärsmål. Om det inte var tillåtet att vädja till hovrätten, kunde målsäganden göra ett besvär eller en klagan till hovrätten. Besväret skulle grunda sig på rättens inkompetens eller på domvilla.
Arkivet för Helsingfors hovrätt är tillgänglig på Riksarkivet, arkivet för Östra Finlands hovrätt på Joensuu landsarkiv, arkiven för Östra Finlands och Wiborgs hovrätter på S:t Michels landsarkiv, arkivet för Åbo hovrätt på Åbo landsarkiv och arkivet för Vasa hovrätt på Vasa landsarkiv.
Man kan bekanta sig med hovrätternas arkiv med hjälp av Astia webtjänsten.
Registreringen av hovrätternas mål och ärenden har varierat under olika tider. Olika mål och ärenden har antecknats i många serier. Seriernas namn berättar dock inte alltid hurudana handlingar serien innehåller. Målen har i allmänhet ordnats i serier enligt fördelningen i föregående kapitel. Det finns dock undantag och vissa mål och ärenden har genom tiderna ingått i flera olika serier. Forskaren bör i problemfall konsultera personalen i arkivverksenheten där arkivet bevaras.
Man börjar i regel söka ett mål eller ärende i diarierna, dit alla mål och ärenden som behandlades i hovrätten har införts. Med hjälp av informationen i diarierna hittar man de akter, beslut och protokoll som är relaterade till målet eller ärendet. Då man söker efter mål och ärenden som är från tiden före slutet av 1800-talet måste man ibland fortsätta sökandet från diarierna till fördelningslängderna. Dessa innehåller information om hur man hittar andra handlingar som är relaterade till målet eller ärendet. Man har i arkivverksenheterna upprättat olika förteckningar och kartotek för att hjälpa i informationssökningen i hovrätternas arkiv. Man får tilläggsinformation om dessa av personalen.
Man hittar tilläggsinformation om Åbo hovrätt och sökandet av dess handlingar här.