Finska domstolsväsendet har idag tre instanser. De allmänna domstolarna är tingsrätten, hovrätterna och Högsta domstolen. Allmänna förvaltningsdomstolar är Högsta förvaltningsdomstolen och de regionala förvaltningsdomstolarna. Dessutom finns specialdomstolar, som utövar domsrätt på särskilt angivna områden.
Domstolarnas rättsinstanser har varierat något under olika tider och dessutom har landsbygden och städerna haft olika praxis. Domstolarna är i princip rättsinstanser bara i förhållande till varandra, så tabellen nedan är en något förenklad beskrivning av domstolsväsendet.
| Första rättsinstansen (underrätterna) |
|---|
| Häradsrätterna |
| Rådstuvurätterna |
| Tingsrätterna |
| Kämnerrätterna |
| Lagmansrätterna (till 1600-talet) |
| Specialdomstolar |
| Andra rättsinstansen (överrätterna) |
|---|
| Hovrätterna |
| Lagmansrätterna (från 1600-talet) |
| Förvaltningsdomstolarna |
| Specialdomstolar |
| Tredje rättsinstansen (högsta rättsinstans) |
|---|
| Högsta domstolen |
| Högsta förvaltningsdomstolen |
Under olika tider har många olika underrätter varit verksamma i Finland. Häradsrätterna och rådstuvurätterna fungerade från medeltiden fram till 1993 som allmänna underrätter. Häradsrätterna var verksamma på landsbygden och rådstuvurätterna i de s.k. gamla städerna. År 1993 slogs häradsrätterna och rådstuvurätterna ihop och de blev tingsrätter.
Utöver dessa har ett antal specialdomstolar och lagmansrätten och kämnärsrätten fungerat som underrätter. Lagmansrätterna och kämnärsrätterna upphävdes år 1868. Lagmansrätterna fungerade under medeltiden till en början som första instans, men under 1600-talet stabiliserades de till andra instans mellan häradsrätt och hovrätt.
Lagmansrätternas kompetens begränsades enligt 1734 års lag till tvistemål och som undantag även till smärre brott. Kämnärsrätterna utövade den lägre domsrätten i vissa städer. Kämnärsrätterna dömde små tvistemål och rannsakade ibland i brottmål.
Specialdomstolarna utövar domsrätt på särskilt angivna områden. I Finland finns för närvarande fyra specialdomstolar: marknadsdomstolen, arbetsdomstolen, försäkringsdomstolen och riksrätten.
Domsagorna var beteckningen för häradsrättens domkrets och det område inom vilket häradshövdingen utövar domsrätt. Flera domsagor bildade tillsammans en lagsaga. Domsagorna är en viktig term, eftersom häradsrätternas arkiv har organiserats enligt dessa.
Med dombok avses vanligen häradsrättsprotokoll, men även protokollen från rådstuvurätten. Även protokoll från lagmans- och kämnerrätten räknas ibland som domböcker. Domböcker finns både som original, dvs. konceptdomböcker, och som renskrivna, dvs. renoverade domböcker. Konceptdomböckerna förvaras i underrätternas egna arkiv i arkivverkets olika enheter och de renoverade domböckerna i Riksarkivet.