¶ Skatteköp av kronohemman
En stor del av gårdarna i Finland hade under loppet av 1600-talet och under krigen i början 1700-talet hamnat i kronans ägor som så kallade kronohemman. Innehavaren av ett sådant hemman, kronobonden, hade juridisk rättighet till jorden, dvs. ärftlig besittningsrätt (åborätt). År 1723 gavs en förordning om skatteköp, som reglerade och möjliggjorde köp av kronohemman. Då ett kronohemman inlöstes (dvs. "köptes till skatte") blev detta skattehemman köparens ärftliga egendom och garanterade därmed köparens och ättlingarnas framtid.
Under svenska tiden beviljades skatteköpen av kammarkollegiet, som var verksam i Stockholm. En stor del av skatteköpshandlingarna rörande Finland förstördes i samband av en brand 1802. Under autonomins tid beviljades skatteköpen av Kejserliga Senaten för Finland.
Finansexpeditionen, underlydande senatens ekonomiedepartement, behandlade inköp av kronohemman under åren 1809—1869. Efter detta överfördes skatteköpsärenden till kammarexpeditionen fram till år 1917, då skatteköpen åter övertogs av finansexpeditionen. Finansexpeditionen omdöptes den 27. november 1918 till finansministeriet. Skatteköpsärenden överfördes till jordbruksministeriet den 7. september 1928 och den 20. april 1929 till landshövdingarna.
Skatteköpssumman av ett kronohemman motsvarade under 1700-talet minst sex års jordränta. År 1793 höjdes inköpssumman till 10 års jordränta. I Finland var summan mindre än i Sverige och motsvarade tre års skatt. Summan kunde betalas på en gång eller från och med år 1858 under en betalningsperiod på tio år.
¶ Samlingen för skatteköpshandlingar
De handlingar som uppkom i samband med skatteköp i olika expeditioner har uppsamlats till en egen arkivhelhet med namnet "skatteköpshandlingar".
Skatteköpshandlingarnas samling består av förteckningar över utfärdade skattebrev för krono- och donationshemman, expeditionsförteckningar över skattebrev, skattebrevsliggare samt skatteköpsakter. Arkivet omfattar åren 1810—1928.
¶ Till vad kan man använda samlingen?
Skatteköpshandlingarnas samling kan användas som en källa vid forskning av förändringar i de finländska markägoförhållandena under autonomins tid. Då inlöstes nästan alla statligt ägda hemman genom skatteköp av kronohemman. Många kronohemman i sydvästra Finland hade dock redan blivit inlösta före autonomins tid. Dessutom kan arkivet ge information om när ett enskilt hemman blev inlöst och hurdan process detta var.
¶ Samlingens serier
¶ Förteckningar över utfärdade skattebrev (1810–1928)
Förteckningar över utfärdade skattebrev är ordnade läns- och årsvis. Förteckningarna innehåller information om skatteköpen, bl.a. skattebrevets nummer och datum, mer detaljerad information om lägenheten som t.ex. namn, ort och mantal, köparens namn, tiden för skatteköpeskillingens leverans och dess belopp. Förteckningarna över utfärdade skattebrev är digitaliserade.
Donationsgodsen i Viborgs län åren 1877–1927 är förtecknade i serien Bb Lahjoitusmaatiloille annettujen perintökirjojen luettelot (Förteckningar över utfärdade skattebrev för donationshemman).
¶ Expeditionsförteckningar över skattebrev (1822–1882)
Expeditionsförteckningarna över skattebrev är kvitteringslistor. Fram till år 1860 innehåller expeditionsförteckningarna skattebrevets allmänna diarienummer tilldelad av ekonomiedepartements registratorskontor. Dessutom innehåller förteckningarna information om skattebrevets datum, köparen, olika avgifter och deras kvitteringar. Efter år 1860 innehåller expeditionsförteckningarna ingen information om skatteköparen, utan endast information om mängden utsända skattebrev för varje dag. Expeditionsförteckningarna över skattebrev är digitaliserade fram till år 1860.
¶ Skattebrevsliggare
I serien D Taltiot (Liggare) förvaras skattebrevsliggarna för krono- och donationshemman. I liggaren får man detaljerad information om skatteköpet. Skattebrevsliggarna är organiserade länsvis och varje liggare innehåller skattebrev från många år.
¶ Skatteköpsakter
Skatteköpsakter innehåller de handlingar som uppstod i samband med skatteköp av kronohemman, däribland t.ex. skatteköpsansökan, guvernörens beslut om skatteköpet, lantränterins kvitto över hemmanets löseskilling samt utlysningar.
Samlingen för Senatens skatteköpshandlingar innehåller skatteköpsakter från 1860 fram till 1928. De utgör arkivserien Ea Perinnöksiostoaktit (Skatteköpsakter). Serien är ordnad läns- och årsvis enligt skatteköpsakternas diarienummer.
Skatteköpsakterna för åren 1809–1859 bevaras i Senatens ekonomiedepartements registratorskontors serie Ea Kirjeaktit (Brevakter).
Utöver handlingar rörande skatteköp av kronohemman innehåller skatteköpshandlingarnas samling även donationsakter från Viborgs län från åren 1877–1927.
¶ Samlingens användning
¶ Arkivförteckning
Skatteköpshandlingarnas samling är tillgängligt för forskare vid Riksarkivets enhet på Fredsgatan. Senatens skatteköpshandlingar är förtecknade i Riksarkivets förteckning 417 och i Astia webtjänsten. I Astia hittar man arkivförteckningen med sökordet "Skatteköpshandlingar". I sökresultaten väljer man Perinnöksiostoasiakirjat (Skatteköpshandlingar).
¶ Hur hittar man ett visst hemman i skatteköpshandlingarna?
För att man skall kunna hitta handlingar rörande skatteköp av ett visst hemman måste man veta när skatteköpet ägde rum. Om man inte känner till detta, måste man först reda ut detta med hjälp av andra källor. Jordeböckerna för åren 1875-1905 är bra utgångspunkter i denna uppgift. Datum för skatteköpet är utmärkt i jordeboken i kolumnen anteckningar. Ett annat alternativ är att gå igenom mantalslängder och försöka hitta datum för skatteköpet i dem. Dessutom kan man överse förteckningarna över utfärdade skattebrev för ifrågavarande län eller Ekonomiedepartements registratorskontors brevdiarier.
Då tidpunkten för skatteköpet är känt, söker man skattebrevets nummer i förteckningarna över utfärdade skattebrev (serie Ba). Att man känner till skattebrevets nummer hjälper då man söker efter skattebrevets liggare i serien D. Från och med år 1863 är skattebrevets nummer antecknat i förteckningarna över skattebreven. Skattebrevsliggarna innehåller det skattebrev som befäste skatteköpet.
I slutet av varje skattebrevsliggare finns ett diarienummer utmärkt, med vilken man vid behov kan beställa de handlingar som berör skatteköpet. Om man vill beställa skatteköpsakten, skall man fram till år 1869 i slutet av skatteköpsliggaren söka efter finansexpeditionens diarienummer (FK) och från och med år 1869 efter kammarexpeditionens diarienummer (KK). Aktens diarienummer består av expeditionens förkortning, ett bråktal och årtal, till exempel FK 20/131 1863.
Med hjälp av diarienumret söker man i arkivförteckningen 417 eller i Astia webtjänsten i serien Ea Perinnöksiostoaktit (Skatteköpsakter) efter arkivenheten som innehåller ifrågavarande diarienummer.
¶ Skatteköpsakterna för åren 1809–1859
Skatteköpsakterna för åren 1809–1859 bevaras i Senatens ekonomiedepartements registratorskontors serie Ea Kirjeaktit (Brevakter). För att hitta en viss skatteköpsakt i serien, måste man känna till dess allmänna brevdiarienummer som registratorskontoret gett åt det.
Då man känner till datumet för skatteköpet, får man lättast reda på det allmänna brevdiarienumret i serien Bc Perintökirjojen lähetysluettelot (Expeditionsförteckningar över skattebrev) i arkivet för skatteköpshandlingar. I dessa utmärktes skattebrevets allmänna brevdiarienummer fram till år 1860.
Med hjälp av diarienumret får man i serien för brevakter i ekonomiedepartementets registratorskontor reda på den arkivenhet, som innehåller den ifrågavarande skatteköpsakten. I Astia webtjänsten används t.ex. sökordet ”registraattorinkonttori”.
I sökresultaten väljer man Talousosaston registraattorinkonttorin arkisto (Ekonomiedepartementets registratorskontors arkiv). I arkivets serier väljer man serien Ea Kirjeaktit (Brevakter). Av arkivenheterna väljs den arkivenhet, som innehåller det önskade dokumentet.
Till exempel brevakten för skatteköpet av Elias Mattsson Häkämies KD 224/194 från år 1850 ingår i brevakternas arkivenhet Ea:1870.
Man kan även söka efter skatteköpsaktens diarienummer i skattebrevsliggarna, i registratorskontorets brevdiarier och i finansexpeditionens diarier.
¶ Digitaliserat material
Utav skatteköpshandlingarna har Astia webtjänsten digitaliserat delar av Ba förteckningarna över utfärdade skattebrev och Bc expeditionsförteckningar över skattebrev. Det är lättast att bekanta sig med materialet via Astia webtjänsten. Med sökordet ”perinnöksiostoasiakirjat” hittar man ifrågavarande arkiv.
I praktiken har alla Förteckningar över utfärdade skattebrev digitaliserats. Dock har endast uppslag som innehåller anteckningar digitaliserats. Förteckningarna fylldes i löpande ordning enligt skatteköpshandlingarnas ankomst. Varje län hade ett visst antal uppslag i varje förteckning. Därmed innehåller förteckningarna många tomma uppslag, som inte har digitaliserats.
Expeditionsförteckningar över skattebrev har digitaliserats fram till år 1860. Fram till år 1860 innehåller de skattebrevets allmänna diarienummer, datum och köpare.
¶ Litteratur
- Claesson, Agneta. ”Perinnöksi ostosta ja erityisesti perintökirjakonsepteista samoin kuin niiden mikrokorteilla olevasta rekisteristä.” Sukutieto 16, no. 1 (1999): 11–13.
- Jutikkala, Eino. Bonden i Finland genom tiderna. Stockholm, 1963.
- ”Kruununtilan perinnöksiosto vuosina 1809–1930.” Sukutieto 16, no. 1 (1999): 13.
- Paavilainen, H. Kruunutilojen verolleostosta ja sen taloudellisista vaikutuksista Suomessa. Taloustieteellisiä tutkimuksia II. Helsinki: Kustannusosakeyhtiö Otava, 1906.