Byggnadsstyrelsen var ett ämbetsverk, som ansvarade för byggrelaterade uppgifter från december år 1936 till år 1994. Ämbetsverket var från en början indelad i en byggnadsavdelning, en projekteringsavdelning samt en s.k. förstärkt byggnadsstyrelse.
Projekteringsavdelningen ansvarade för bl.a. behandlingen av frågor som rörde planering av nybyggnader och ombyggnader samt byggnadsverksamheten i städer och i köpingar. Byggnadsavdelningen ansvarade för bl.a. granskningen av nybyggnadernas, ombyggnadernas och reparationernas arbetsbeskrivningar och kostnadsförslag samt den högsta kontrollen rörande byggnadsförvaltningens byggnadsarbeten.
Den förstärkta byggnadsstyrelsen var ansvarig för alla statliga byggprojekt (nybyggnader, ombyggnader och reparationer) med höga kostnadsberäkningar och stor bärvidd. Detta gällde även kommuners och samfunds byggnadsplaner, om de hade rätt till statsbidrag. Därmed ansvarade Byggnadsstyrelsen för planeringen och byggandet av statliga byggnader samt för statens byggnadsövervakning.
Byggnadsstyrelsens ritningar är en del av Riksarkivets samling av kartor och ritningar. Ritningsarkivet innehåller cirka 60 000 arkitekt- och konstruktionsritningar, som tillkommit som följd av Byggnadsstyrelsens och dess föregångares verksamhet. Ritningarna är till största del av offentliga byggnader från åren 1811–1929. Huvuddelen av samlingen består av ritningar av byggnader gjorda för sjukvårdens, socialvårdens, centralförvaltningens och undervisningssektorns bruk.
Ritningarna är mikrofilmade och de finns även på mikrokort. En del av samlingen är även digitaliserad. På grund av sitt dåliga skick är originalen i användningsförbjud.
Ritningarna i Byggnadsstyrelsens arkiv illustrerar statens byggnadsförvaltning samt de rådande arkitektoniska värdena under olika tider. Man kan därmed dra nytta av ritningsarkivet på många forskningsområden, antingen som den huvudsakliga källan eller som stöd till andra källor. Ritningarna kan även vara användbara till exempel i renovering, i forskning av arkitektur eller konsthistoria eller i forskning av utvecklingen av byggnadstekniken.
Arkivets samlingar kan även i viss mån användas i forskning av enskilda arkitekters produktion, i synnerhet intendenterna och överdirektörerna för Byggnadsstyrelsens företrädare, dvs. Intendentskontoret och Överstyrelsen för allmänna byggnader. Som chefer för ämbetsverket kunde de relativt fritt förverkliga sina egen planer i planeringsarbetet. Med hjälp av samlingen kan man dock få tilläggsinformation rörande även andra arkitekter, till exempel sådana som gjort en lång karriär i byrån. Ritningarna signerades dock ofta av intendenten eller överdirektören, även om någon annan gjort ritningen. Därmed kan man inte alltid vara säker på den ursprungliga ritaren.
Man kan även få tilläggsinformation rörande t.ex. rivna byggnader eller forska i byggnadsbeståndets stilriktningar vid olika tidpunkter med hjälp av Byggnadsstyrelsens ritningar. Arkivets ritningar är ordnade enligt ämne, så det är möjligt att forska i vissa typer av byggnader (t.ex. kyrkor eller sjukhus). Arkivet är även en bra källa i forskning av stadsplanering under 1800-talet fram till mitten av 1900-talet.
Byggnadsstyrelsens ritningar är ordnade i tre samlingar och inom dem enligt ämne. Ifall man vet vem som har författat ritningen är detta nämnt i arkivdatabasen VAKKA och i arkivförteckningarna. Även årtal är oftast nämnt.
Samlingen Byggnadsstyrelsens ritningar I innehåller ca 600 byggnadsritningar av offentliga byggnader. De är ordnade enligt ämne och de är huvudsakligen relaterade till myndighetsarkivets H-serie.
Samlingen Byggnadsstyrelsens ritningar II innehåller arkitektritningar av offentliga byggnader från och med början av den autonoma tiden. Materialet i ritningsarkivet sträcker sig fram till år 1929 ifall det finns ritningar från denna tid som resultat av Byggnadsstyrelsens och dess föregångares verksamhet. Samlingen innehåller knappt 18 000 ritningar.
Arkitektritningarna visar byggnadens fasad, grundritning, profil och läge. Ofta innehåller de även olika detaljritningar. Samlingen innehåller även en del andra ritningar, t.ex. byggnader som inte är statliga och byggnader från tiden före år 1811. Samlingen innehåller även ritningar av byggnader på det avträdda området och ritningar av ouppfyllda byggnadsprojekt från tiden efter år 1929.
Byggnaderna är grupperade enligt användningsändamål i tio kategorier (t.ex. förvaltningsbyggnader, kyrkliga byggnader), som var och är vidare indelade i 3–6 underserier. I varje underserie är byggnaderna ordnade i alfabetisk ordning först enligt ort och sedan enligt projektets namn eller adress. Cirka 140 ritningar har förblivit oidentifierade och de är märkta med beteckningen "Tuntematon paikka" (okänd ort).
Samlingen Byggnadsstyrelsens ritningar III innehåller huvudritningarna för byggnader ritade i Byggnadsstyrelsen eller på dess uppdrag. Utöver detta innehåller samlingen för vissa skyddade byggnaders del även andra arkitektritningar.
Samlingen innehåller ca 40 000 ritningar. Ritningarna har ursprungligen arkiverats i Byggnadsstyrelsen enligt typ av byggnad (t.ex. seminarier, hushållsskolor, universitet), men denna ordning följdes inte systematiskt under hela perioden. Ritningsarkivets ursprungliga ordning har inte ändrats, förutom att ritningarna av samma byggnad har sammanställts i samma arkivenhet.
Man kan bekanta sig med Byggnadsstyrelsens samling av ritningar via Riksarkivets e-tjänsten Astia med sökordet "rakennushallituksen piirustukset".
Byggnaderna har förts in i databasen enligt ort och därmed kan man söka efter en viss byggnad på detta vis. Som sökresultat får man alla ritningar över byggnader på området.
Man beställer ritningarna i samling I av jouren i forskarsalen. Då det i ritningens beskrivning i arkivdatabasen Astia står "aktissa" ingår ritningen i serien H Sisällön mukaan järjestetyt asiakirjat i Rakennushallituksen I arkisto. Akten innehåller även andra handlingar av byggnaden i fråga.
Samlingarna II och III är digitaliserat och finns i Astia. Originalritningarna ges inte ut till forskare på grund av deras dåliga skick.
Ritningarna i samling III ingår i serien Iaa. Arkkitehtipiirustukset.
Samlingarna II och III kan innehålla ritningar av samma byggnader. Om den önskade ritningen eller byggnaden inte går att hitta i en samling, lönar det sig att även kontrollera den andra samlingen.
Byggnadsstyrelsens ritningar är förtecknade med huvudnummer 296. Inledningen för arkivförteckning 296:08 innehåller Byggnadsstyrelsens och arkivets historia i korthet. Den innehåller även ett separat register över ritningar signerade av intendenterna C. Bassi, A. W. Arppe och C. L. Engel samt överdirektören E. Lohrmann. Man kan även använda sig av de serievis ordnade arkivförteckningarna 296:09–56 ifall man söker efter en ritning i samlingen Byggnadsstyrelsens ritningar II.