Sockenkartorna består huvudsakligen av länsvis handritade kartor från åren 1840–1865. Materialet insamlades av Huvudlantmäterikontorets lantmätare. För att minska kostnaderna användes geometriska kartor från 1700-talet som grund för kartläggningen. Utav dessa utarbetades kartor i skalan 1:20 000 som sammanfogades till sockenkartor. Där det var nödvändigt fylldes tomrummen med tomt papper. På grund av det ofullständiga och föråldrade kartmaterialet gjordes senare flera rättelsemätningar. Slutresultatet blev därmed osammanhängande.
I enlighet med Huvudlantmäterikontorets instruktioner från år 1843 skulle bostäder, odlade områden, skogsmarkens huvudtyper, gränser, vattendrag och färdvägar uppmärksammas i kartmätningarna. Kartorna skulle förses med rubrik, längdgrad och skala. De utarbetades enligt tecken- och färginstruktionerna från år 1825 med syfte att i stora drag framställa fastighetsindelningen och terrängen. Sockenkartorna är alltså kartor över ett visst socken.
I rättelsemätningarna uppmärksammades samma faktorer som i riktlinjerna från år 1843 och kartorna innehöll inte ännu topografisk data. Ifall sockenkartorna hade blivit klara före tilläggsmätningarna, fästes rättelserna i efterskott på kartan för att täcka det tomma området eller området med endast den gamla geografiska kartan som grund. Från och med år 1889 började man i efterhand anteckna förändringar i administrativa och kyrkliga gränser i sockenkartorna. Sockenkartornas kompletterings-, preciserings- och redigeringsarbete fortsatte ända fram till 1940-talet.
Det ofullständiga och gamla kartmaterialet oroade kartograferna i den mån att det utarbetades kartor med skalan 1: 100 000 över de 24 socknen i Nylands län. I dessa kartor ritades endast socknen och dessas omnejder och vattendragen samt byar, hus och vägar. Topografisk data antecknades inte.
Sockenkartorna är en del av Lantmäteristyrelsens historiska kartsamling. Sockenkartorna ritades i huvudsak under åren 1840–1865, men kartorna bygger på kartmaterial från åren 1749–1917. Originalen, de 360 sockenvis sammansatta kartrullarna, har i början av 1950-talet skurits i 5116 kartblad i enlighet med generalbladsindelningen.
I samband med sockenkartorna finns även Nylands läns sockenkartor i skalan 1:100 000 bevarade. I dessa är byarnas positioner utmärkta i enlighet med jordeböckernas uppgifter. Dessutom innehåller arkivet några gamla kartor i liten skala som kan jämställas med sockenkartor.
Sockenkartorna kan forskas endast i Astia-webbtjänsten. Originalen är åtkomstbegränsade på grund av deras dåliga skick. Nylands läns sockenkartor i skalan 1:100 000 kan ges ut till forskarna som original om de är i tillräckligt bra skick.
Sockenkartorna innehåller mångsidig information och kompletterar väl andra källor. Kartorna kan användas i traditionell kartforskning och som hjälpmedel i landskapsforskning. Sockenkartorna kan även användas i forskning av en orts geografi i ett historiskt perspektiv, samt i forskning av förändringar i äganderätter och markanvändning. Kartorna ger en bild av hur det gamla jordbrukssamhället såg ut i Finland. Kartor kan även vara användbara i släktforskning.
I användandet av kartorna bör man observera deras tillverkningssätt och -tidpunkt. Kartans årtal bör ses som vägledande eftersom kartan inte nödvändigtvis beskriver området så som det var under den utskrivna perioden. På grund av kompletterings- och preciseringsmätningarna kan kartorna ha ändrats och de visar i verkligheten en senare tidpunkt än vad som anges i själva kartan. Den osammanhängande insamlingsmetoden kan även införa vissa begränsningar i deras användning.
Sockenkartorna är skurna i bitar i enlighet med generalbladsindelningen (pdf). Därmed kan en viss karta spåras till ett visst område med hjälp av kartnumret. En indexkarta över generalbladsindelningen är tillgänglig på Riksarkivets enhet på Fredsgatan. Kartan är indelad i enlighet med generalbladsindelningen i kartblad numrerade enligt område (t.ex.1012). Dessa rutor är vidare indelade i mindre fält (t.ex. 04), vilket gör det lätt att hitta ett visst område eller en viss socken. Därmed syftar t.ex. kartbladnumret 1012 04 på kartan över Jomala.
Rutorna är indelade i mindre fält enligt följande princip:
03 | 06 | 09 | 12 |
02 | 05 | 08 | 11 |
01 | 04 | 07 | 10 |
Sockenkartorna är förtecknade i kartförteckningen 251:04. Förteckningen följer regionvis generalbladsindelningen och visar utöver kartnumret även kartans årtal. Sockenkartor kan sökas på många olika sätt beroende på hurudana förhandskunskaper man har om kartan, regionen och tiden.
Man kan söka kartor direkt via Astia webtjänsten med sökordet "pitäjänkartasto". Då får man som sökresultat alla sockenkartor. Utifrån dessa sökresultat måste man hitta den rätta socknen genom att bläddra igenom sidorna. Därmed kan det i vissa fall vara bättre att söka med sockennamnet även om sökresultaten då innehåller material även från andra arkiv.