Serien allmänna kartor är en kartsamling utgjort utav Riksarkivet. Serien innehåller olika kartor från tiotals olika ämbetsverk, som har gemensamt att de alla avbildar stora områden. De äldsta kartorna är från 1600-talet, medan största delen av kartorna är från 1800- och 1900-talet.
Serien allmänna kartor innehåller över 300 kartor. Samlingen har bildats utav kartor från många olika håll. De flesta kartorna avbildar hela landet, län eller landskap. En liten del av de kartorna avbildar även enskilda städer eller olika teman som t.ex. trafikförbindelser. Majoriteten av kartorna avbildar områden som hör till det nuvarande Finland, men det finns också kartor över andra nordiska länder och Ryssland.
Kartorna är upprättade av tiotals olika myndigheter under en lång period. De flesta kartorna är utarbetade av finländare och svenskar, men det finns även en del viktiga kartor gjorda av ryssar, som till exempel atlas över Viborgska guvernementet och Steinheils atlas.
Serien allmänna kartor bör inte förväxlas med Lantmäteriverkets generalkartor.
Kartorna i serien belyser på ett intressant sätt den nationella och regionala utvecklingen från 1600-talet och framåt. I synnerhet ger de äldsta kartorna en bra bild av hur Finland upplevdes och beskrevs under svenska tiden. På grund av kartornas skala och allmänna karaktär ger de sällan nyttig information rörande den lokala utvecklingen. Kartornas mångsidighet möjliggör dock studier över många olika områden.
Endast genom att bekanta sig med arkivmaterialet via Astia-webbtjänsten och arkivförteckningen 255:01 kan man utforska samlingens alla tillämpningsmöjligheter.
Man kan bekanta sig med allmänna kartornas serie på Riksarkivets enhet på Fredsgatan.
Man kan börja bekanta sig med serien allmänna kartor med hjälp av Astia-webbtjänsten och arkivförteckning 255:01. Innan man anländer till arkivet kan man utreda med hjälp av Astia-webbtjänsten ifall serien innehåller intressanta kartor. Man hittar kartsamlingen i databasen med sökordet ”yleiskartat”.
Databasen innehåller information om det område som kartorna avbildar, men inte tidpunkten då kartorna upprättats. Arkivförteckningen innehåller information om kartorna i detalj, bl.a. kartans namn, kartograf, tid, skala och fysisk form. Kartorna är i arkivförteckningen i den ordning som de ankommit till arkivet. Denna ordning motsvarar inte tiden då de upprättats och ifall man söker efter kartor från en viss period måste man gå igenom hela förteckningen.
För att kunna effektivt utnyttja kartsamlingen förutsätter det i allmänhet att man går igenom förteckningen helt och hållet, men med hjälp av de detaljerade beskrivningarna hittar man säkert den önskade kartan.