De ryska truppförbanden efterlämnade en stor mängd handlingar om sin verksamhet i huvudsak från åren 1808–1918 samt kartor och ritningar. Bland dessa finns en del akter, d.v.s. dokumenthäften, från tidsperioden för Gamla Finland, d.v.s. det ryska Viborgska guvernementet (1710–1811). Samlingen är ett urval som belyser den ryska arméns verksamhet i Storfurstendömet Finland. Under inbördeskriget 1918 drog sig de ryska trupperna tillbaka från Finland, men fick inte med sig allt arkivmaterial. På 1920-talet upprättade de finländska myndigheterna Krigsarkivet för att förvara de handlingar som den ryska armén lämnade kvar i landet.
Den ryska militärstyrkan varierade under den autonoma tiden mellan cirka 9 000 och 125 000 man inklusive de soldater som deltog i befästningsarbetet samt flottan. De arkivbildare genom vars verksamhet de ryska militära akterna uppkom, har skapats är bland andra den ryska arméns staber, militärdistrikt, enskilda truppförband, militärförsamlingar, underrättelseorgan, gendarmeri och militärsjukhus. Dessa handlingar kompletterar det ryska krigshistoriska arkivet (RGVIA) i Moskva och truppförbandens egentliga arkiv (fonder) som finns i krigsflottans arkiv i S:t Petersburg.
Enligt fredsfördraget som undertecknades i Dorpat (Tartu) 1920 skulle de ryska militärhandlingarna överlåtas till arkivmyndigheten i Ryska Socialistiska Federativa Sovjetrepubliken, men detta gjordes inte. Av handlingarna som ursprungligen överfördes till Krigsarkivet sammanställdes på 1970-talet en samling som går under namnet ”Ryska militära akter” i Riksarkivet. Samlingen omfattar cirka 18 000 handlingar. En enskild handling kan omfatta till och med hundratals sidor rapporter, promemorior, telegram och korrespondens.
Kartor och ritningar samlades in av Museiverket och i Krigsarkivet 1917–1918. Materialet omfattar tidsperioder som representeras av endast ett litet antal handlingar. Orsaken till att materialet tidvis är litet beror på förändringarna i militärförvaltningen och tidsförhållandena 1917–1918. Militärkartorna och byggnadsritningarna har förtecknats av Museiverket. Materialet om Sveaborgs fästning placerades i Museiverkets arkiv över Sveaborg. Hela det övriga materialet om Finland finns tills vidare i Museiverkets byggnadshistoriska avdelnings arkiv i Kulturhuset. De här samlingarna omfattar totalt cirka 18 000 förtecknade kartor eller ritningar.
I S:t Michels landsarkiv finns cirka 6000 kartor och ritningar som härstammar från den viborgska ingenjörskommenderingen. De omfattar både material som gäller slottet i Viborg och ritningar över andra byggnader i staden, vilka behövs för restaureringsarbetet i Viborg. Den finländska försvarsmaktens fastighetsförvaltning har överlåtit cirka 2500 ritningar över garnisonsbyggnader till Riksarkivet. En del av dem ingår i den äldre kartsamlingen på verksamhetsenheten i Sörnäs.
Handlingarna i samlingen Ryska militära akter har använts t.ex. inom forskning kring de ryska truppförbandens verksamhet. Kartorna med tillhörande handlingar har använts och används fortfarande inom byggnadshistorisk forskning, framför allt i samband med restaureringen av fästningar och kaserner. Handlingarnas mångsidiga innehåll omfattar också personhistoriskt källmaterial till och med för släktforskare, bland annat i form av ortodoxa kyrkoböcker, officers- och manskapslängder samt militärsjukhusens patientregister. Språket i handlingarna och på kartorna är huvudsakligen ryska, men ibland förekommer svenska.
Många kartor är stora och omfattar hela städer. Dessa anknyter ofta till årsrapporter eller utredningar, som den ryska armén gjorde för att utvärdera hur staden och dess byggnader och befästningsanläggningar kunde användas för militära ändamål. Kartorna är detaljerade och vackra, och på dem kan man tydligt urskilja t.ex. tegelbyggnader i rött, träbyggnader i gult, granitmurar i en viss grå nyans och jordvallar som antingen är ljusbruna eller, om de är täckta med torv, gröna. Också träd, buskar och parker är detaljerat utmärkta. Kartorna kan också ha en förteckning över byggnadernas användning, ägare och till och med över invånarnas namn.
Alla ovan nämnda handlingar, kartor och ritningar ingår i Astia webtjänsten. Av Riksarkivets dokumenthäften har bara en liten del digitaliserats, medan kartorna och ritningarna har digitaliserats i sin helhet. Allt detta material söks med hjälp av Astia webtjänsten.
I källhänvisningen bör samlingens namn, Ryska militärhandlingar (VeSA), anges samt namnen på arkivbildare, arkiv och serie, och handlingens eller kartans förteckning (namn och nummer). De här uppgifterna står i Astia webtjänsten för varje arkivenhet, t.ex. VeSA linnoitus- ja rakennuspiirustukset / VeSA Lappeenrannan linnoitus- ja rakennuspiirustusten arkisto / Lappeenrannan linnoitus- ja rakennuspiirustukset / 106 Lappeenrannan linnoitus. Kartta Lappeenrannan ja Taavetin välialueista ja ympäristöistä (VeSA fästnings- och byggnadsritningar / VeSA Villmanstrands fästnings- och byggnadsritningsarkiv / Villmanstrands fästnings- och byggnadsritningar / 106 Villmanstrands fästning. Karta över terrängen mellan och omgivningen kring Villmanstrand och Davidstad).