Subkommittén för den obesuttna befolkningen grundades på våren år 1901. Subkommitténs uppgift var att kartlägga hushållens ekonomiska situation på landsbygden med hjälp av en statistisk undersökning.
Subkommittén grundades som ett sakkunnigorgan och var underställd Kommittén för den obesuttna befolkningen. Huvudkommitténs uppgift var att redogöra på vilket sätt kommunerna använde de tillgångar de erhållit av den obesuttna befolkningens lånefond (senare Kolonisationsfonden). Fonden hade inrättats år 1898 för att förbättra den obesuttna befolkningens levnadsförhållanden och ställning i samhället. Huvudkommitténs ställning minskade i och med subkommitténs undersökning.
Datumet för enkätundersökningen, som utfördes av Subkommittén för den obesuttna befolkningen, blev den 1 september 1901. I frågeformulären antecknade man den ifrågavarande dagens situation, även om informationen insamlades i efterhand. Som en grund för forskningen användes skattelängderna som grundade sig på mantalslängderna från antingen år 1901 eller år 1900. Uppgifterna korrigerades enligt behov för att motsvara den egentliga situationen i kommunen. Materialet behandlades av en statistisk byrå, som hade grundats med tanke på denna uppgift.
Subkommittén upplöstes år 1906, fastän dens arbete blev på hälft. För att lösa frågan om den obesuttna befolkningens inrättades Agrarkommittén. På basis av subkommitténs utförda arbete publicerades vetenskapliga publikationer, varav den första publicerades år 1908.
Arkivet för Subkommittén för den obesuttna befolkningen innehåller frågeformulär som berör forskningen i hushållens ekonomiska situation på landsbygden år 1901. Arkivet innehåller svar från 221 kommuner. I arkivet finns även förslag till betänkande om bosättningen av statens skogsmarker från april 1904. Dessutom finns det ett fodral med länsvisa och enligt härad sammanställda forskningsmaterial från Nylands län, Åbo och Björneborgs län, Tavastehus län, Viborgs län, S:t Michels län, Kuopio län och Uleåborgs län.
Man kan bekanta sig med arkivet för Subkommittén för den obesuttna befolkningen med hjälp av Astia webtjänsten eller arkivförteckningen 540:7. I databasens ruta för enkel sökning skriver man ”Subkommittén för den obesuttna befolkningen”. Ifrån sökresultaten väljer man Tilattoman väestön alakomitean arkisto (Arkivet för Subkommittén för den obesuttna befolkningen), varefter man väljer Sarjat (Serier). Frågeformulären bevaras som en helhet i arkivenheten Ea. Materialet är ordnat i kartongerna enligt län och ort, exempelvis innehåller arkivenhet Ea: 1 material från Nylands län för Sjundeås och Tusbys del.
Arkivmaterialet är tillgängligt för forskare på Riksarkivets enhet på Fredsgatan men arkivet bevaras på Brobergets filial. Därmed är materialets leveranstid till Fredsgatan ett dygn.
Med hjälp av arkivet för Subkommittén för den obesuttna befolkningen kan man forska i bosättningens och i jordbrukets struktur på landsbygden i Finland under början av 1900-talet. Information samlades från Nylands län, Åbo och Björneborgs län, Tavastehus län, Viborgs län, S:t Michels län, Kuopio län och Uleåborgs län.
Den statistiska enheten i subkommitténs förfrågan var ett hushåll. För varje hushålls del skulle man redogöra överhuvudens position och levebröd. Dessutom skulle man redogöra för antalet medlemmar i hushållet, boendeförhållanden, åkrarnas och ängarnas areal som var i hushållets besittning samt boskapsstockens storlek. Ett formulär innehåller information om flera hushåll, som är ordnade i den ordning som informationen insamlades. I formulären finns det sammanlagt 24 kolumner, varav kolumnerna 1-6 skulle enligt instruktionerna fyllas av kommunerna efter skattelängdernas uppgifter.
Resten av kolumnerna fick sina uppgifter genom att man reste runt i de olika landskommunerna. Kommunerna valde själva insamlarna, därmed kunde ett område ha flera personer som insamlade material. I början av formulären finns det noggranna instruktioner om hur man skulle anteckna uppgifterna. På formulärens framsida har man antecknat namnen på de personer som insamlat informationen samt deras yrken.
Med hjälp av frågeformulärens uppgifter kan man undersöka exempelvis hur många lantbrukare och arbetare som bodde inom en landskommun och hurudana deras levnadsförhållanden och boendeförhållanden var. Dessutom kan man undersöka lantgårdarnas ägarförhållanden (kronohemman, boställe, privatägd) och storlek samt boskapsstockens storlek. På godsets, kommunens eller byns eller kronans gemensamma jord kunde det finnas flera hushåll och även dessa har uppräknats i formulären. På så sätt får man reda på antalet jordägare, arbetare och torpare.
Arkivet kan även vara nyttigt i personhistorisk forskning, ifall man vill ta reda på exempelvis en viss persons jordinnehav och boskapsinnehav eller antalet tjänstefolk eller en gårds storlek. För att hitta en viss person måste man dock systematiskt gå igenom frågeformulären, eftersom namnen inte finns i alfabetisk ordning. Även ett företag kunde vara ägaren för jorden, varvid man istället för överhuvudets namn har antecknat företagets namn.