- Sök information om släktforskning.
- Delta i en kurs i släktforskning vid t.ex. ett medborgarinstitut.
- Läs handledningar i släktforskning eller gå in på släktforskningswebbplatser, som till exempel Genealogiska Samfundet i Finland.
När du inleder släktforskningen behöver du exakta uppgifter om utgångspersonens namn samt födelsedatum och –ort.
- Samla först ihop den information du har om dina föräldrar och släktingar: namn, födelse-, vigsel- och dödsdatum, bostadsorter och yrken.
- Se efter om du hemma har dokument som innehåller information om släkten. Det lönar sig att leta efter släktböcker på biblioteken för att utreda om det redan finns utredningar av din släkt.
- Släktforskning på egen hand förutsätter i regel utgångsuppgifter som är äldre än 100 år. Du kan fråga efter information som gäller 1900-talet hos den församling där personen ifråga har varit skriven eller hos magistraten. Uppgifterna från de nedlagda församlingarna i det s.k. avträdda området, dvs. de områden som Finland måste överlåta till Sovjetunionen efter vinterkriget och fortsättningskriget, finns fram till år 1950 i S:t Michels landsarkiv. Uppgifter som är 100 år gamla eller yngre från övriga församlingar kan finnas tillgängliga i den arkivverksenhet till vars distrikt församlingen hör.
Du kan bedriva släktforskning exempelvis
- på Riksarkivet i Helsingfors, på Samearkivet i Inari och de sju landsarkiven på olika håll i Finland (Joensuu, Jyväskylä, S:t Michel, Tavastehus, Uleåborg, Vasa och Åbo). Utöver kyrkoböckerna hittar du i arkiven också mycket annat material som anknyter till din släkt. Ta gärna del av sidan Utforska material om du inte redan är förtrogen med arkivverkets tjänster.
- på webben
- på biblioteket i din hemkommun. Stora delar av de grundläggande källorna för släktforskare (kyrkoböckerna, mantalslängderna osv.) har mikrofilmats. Du kan läsa mikrofilmer (rullar eller kort) på biblioteket i din hemkommun, eftersom många bibliotek har läsapparater för mikrofilmer och samlingar av mikrofilmer från de egna områdena. Man kan också få låna mikrofilmer som fjärrlån till biblioteken. Lånet beställs via biblioteket. Hemlån beviljas inte.
På webben finns det numera gott om nyttig information för släktforskning. Allt fler av de källor som släktforskarna använder föreligger också i elektronisk form som digitaliserade originaldokument eller olika databaser.
Digitaliseringen av arkivverkets materialbestånd sker enligt ett program för digitalisering. Digitaliserade dokument kan läsas i Digitalarkivet. Där finns bland annat Generalregistret över bosättningen i Finland, kyrkoböcker, mantalslängder, krigsdagböcker, jordeböcker och kartor som tillhört lantmäteriförvaltningen.
Information om det material som förvaras i Riksarkivet finns i webbtjänsten Astia.
I webbtjänsten Finna hittar du arkivens, bibliotekens och museernas material i en enda söktjänst.
Via användartjänsten Arkistojen Portti kan du ta del av arkivverkets mest använda material och få information till exempel om olika personkällor.
Ytterligare information om de databaser och andra hjälpmedel som finns på arkivverkets webbplats hittas under Utforska material.
Intressanta webbplatser för släktforskare är också bland annat
- Huovila, Marja, Pirkko Liskola ja Kari-Matti Piilahti. Sukututkimuksen käsikirja. Helsinki: WSOY, 2009.
- Hyppönen, Marjo, ja Rauno Luttinen. Sukututkimuksen käsikirja. Porvoo, Helsinki ja Juva: WSOY, 1988.
- Karskela, Sirkka. Sukututkijan tietokirja. Sirkka Karskela, 2013.
- Kiiski, Tuula. ”Ortodoksisukujen tutkiminen.” Genos 69 (1998): 12–17, 45–46.
- Orrman, Eljas. ”Lokalhistoriens betydelse för släktforskningen.” Sukutieto 15, no. 4 (1998): 13–18.
- Paikkala, Sirkka. ”Patronyymit ja matronyymit sukututkimuksissa.” Sukutieto 14, no. 2 (1997): 13–17.
- Sukututkimus askel askeleelta. Helsinki: Suomen Sukututkimusseura, 1999.
- Ståhl, Johan. ”Dödförklaring av försvunna personer i Finland.” Sukutieto 11, no. 3 (1997): 24–25.
- Viikki, Raimo. ”Kirkolliset asiakirjat.” Teoksessa Suomen historian asiakirjalähteet, toim. Eljas Orrman ja Elisa Pispala, 169–195. Helsinki: Kansallisarkisto ja WSOY, 1994.