Skattläggningskartor är i huvudsak geometriska kartor, som har utarbetats åren 1765–1802. Enligt en kejserlig ukas från augusti 1765 skulle en fullständig, på mätningar grundad skattläggning dvs. revision av Viborgska guvernementet äga rum. Som ett resultat av detta utarbetades skattläggningskartor, de flesta över områden i Viborgs län. Samtidigt utfördes även kartläggningsarbete på den svenska sidan för skattläggning och storskifte över områden i S:t Michels län, Kuopio län och Norra Karelens län.
Den för uppgiften grundade mätnings- och revisionskommissionen anställde lantmätare från Sverige för att genomföra mätningarna. Lantmätarna skulle genomföra mätningarna enligt de bestämmelser som gällde i Sverige. Det blev ett uppehåll i mätningsarbetet 1788–1790 på grund av kriget. Därefter fortsatte man i Viborgska guvernementet med mätningarna på egen hand. Revisionskommissionen nedlades år 1802, men innan det hade man hunnit kartlägga hela Viborgs län, med undantag av delar av Sordavala härad och Salmis härad.
Mätningarna gjordes på tätbefolkade områden i åkerskala (1:4 000) och på andra områden i skogsskala (1:8 000) enligt samfällighet, förutom i Sordavala distrikt, som behandlades på grund av praktiska skäl som en samfällighet. Kartläggningens uppgift var att utreda gårdarnas och deras markområdens dåvarande och potentiella produktionskapacitet, dvs. grunden för skattebetalningen.
Kartläggningen genomfördes vid samma tidpunkt som storskiftesrevningarna i Sverige. Mätningar skilde sig endast i den mån att även gårdarnas bruksrättigheter, dvs. jakt- och fiskerirättigheter kartlades. Kartorna har gjorts med samma teknik som de svenska storskifteskartorna.
På det kartlagda området, dvs. området för det s.k. Gamla Finland, hade mätningar tidigare genomförts i varierande omfattning. Genom freden i Nystad 1721 avträdde Sverige största delen av Viborgs län samt delar av Kexholms län till Ryssland. Genom freden i Åbo 1743 överlämnades ännu ett område mellan den västra grenen av Kymmene älv (Abborfors) och Nyslott till Ryssland. Det förstnämnda området var nästan okartlagd, medan man på området, som förlorades år 1743, hade utfört liknande mätningar som i andra delar av Finland. De sporadiska mätningarna, som fortsatte fram till år 1766, hade lite kartografisk betydelse.
Lantmäteristyrelsens skattläggningskartor över Viborgs län från åren 1766–1802 är bevarade på Riksarkivet. Utöver detta innehåller arkivet kartor över områden i S:t Michels län, Kuopio län och Norra Karelens län från åren 1777–1891. Kartläggningsarbetet för dessa kartor utfördes samtidigt som skattläggningskartorna. Arkivet innehåller även kartor för andra ändamål, såsom rågångskartor. Utöver de egentliga kartorna innehåller arkivet även tabellariska kartbeskrivningar över olika områdens ägarförhållanden, jord- och skogsarter samt arealer. Alla kartor har inte en kartbeskrivning. Materialet är något mindre än tusen exemplar. Kartorna och kartbeskrivningarna har digitaliserats. Kartornas namn är i huvudsak på svenska och kartbeskrivningarna är alltid på svenska.
I samband med skattläggningsmätningarna uppgjordes även annat kartmaterial, som förvaras i kartarkivet för Viborgska guvernementets revisionskontor (Viipurin kuvernementin revisionikonttorin kartta-arkisto) på Riksarkivet . De renoverade storskifteskartorna, med samma innehåll, är en del av arkivet för Lantmäteristyrelsens renoverade kartor.
Skattläggningskartorna kan användas som källa i olika studier. De är detaljerade och av hög kvalitet, så de kan användas som källa i forskning av t.ex. jordägande och landskap. Kartorna och kartbeskrivningarna är användbara källor även i lokal- och bebyggelsehistorisk forskning såväl som i forskning av ekonomisk historia. Eftersom skattläggningskartorna motsvarar till sitt innehåll storskifteskartorna, som gjordes på den finska sidan av gränsen, kan de användas för att komplettera varandra.
Kartbeskrivningarna visar bland annat namn på byar, hemman och dessas ägare (åbo), åkrarnas, skogarnas och ängarnas litteror och siffror (litteran visade ägarens och siffran marktypens ordningsnummer på kartan). Dessutom innehåller de information om jordens art, beskaffenhet och läge samt arealen för åker- och svedjemark och dessas impediment. I kartbeskrivningarna anges även tjänliga och otjänliga kärr, malm, berg och vägar samt sjöar och bäckar.
Lantmäteristyrelsens skattläggningskartor kan sökas med hjälp av Astia webtjänsten med sökord Maanmittaushallituksen verollepanokartat eller Maanmittaushal* verollepanok*.