Arkivet för Ömsesidiga Försäkringsbolaget Tarmo består av handlingar från Städernas Allmänna Ömsesidiga Brandförsäkringsbolag, som sammanslogs med Ömsesidiga Försäkringsbolaget Tarmo år 1949. Ömsesidiga Försäkringsbolaget Tarmo var i verksamhet åren 1950–1976, men från verksamhetstiden finns inga handlingar i Riksarkivets förvar.
Försäkringsbolagets rötter ligger i Allmänna Brandstods-Bolaget i storfurstendömet Finland, som grundades 1832. Efter att Brandförsäkrings-Contoiret i Finland gått i konkurs, ville man skapa ett nytt, finansiellt starkare bolag till att försäkra fastigheter. Bolaget gick under sex olika namn fram till år 1949, då det gick samman med Försäkringsbolaget Tarmo. De långvarigaste namnen var Allmänna Brandstods-Bolaget i storfurstendömet Finland 1832–1860 och "Städernas Allmänna Brandförsäkringsbolag" 1861–1909.
Bolaget försäkrade finska fastigheter för brand. Bolaget dominerade fram till mitten av 1800-talet brandförsäkringsmarknaden i Finland. Konkurrensen på försäkringsmarknaden växte från och med slutet av 1800-talet och bolagets marknadsandel sjönk. Bolaget förblev dock den ledande brandförsäkraren i Finland fram till tiden mellan världskrigen.
Bolaget försäkrade fastigheter huvudsakligen i städer. Under de första årtiondena försäkrade bolaget även byggnader på landsbygden, men andelen försäkringar på landsbygden steg aldrig till mera än drygt 10 procent. Under senare hälften av 1800-talet sjönk denna andel dock ytterligare iochmed grundandet av konkurrerande bolag på landsbygden. Från och med år 1903 försäkrade försäkringsbolaget inte byggnader på landsbygden.
Arkivet innehåller bolagets handlingar från och med år 1832 fram till självständigheten, men vissa handlingar finns dock fram till 1940-talet. Man kan bekanta sig med arkivets innehåll på Riksarkivets enhet på Fredsgatan med hjälp av arkivförteckning 602:163.
De viktigaste handlingarna är försäkringsansökningarna. Försäkringsbolaget försäkrade flera tusen fastigheter under sin verksamhetstid och dessa fastigheters försäkringsansökningar finns i arkivet. Försäkringsansökningarna är kundernas utredningar över den försäkrade egendomen. Ansökningarna kan vara till och med tiotals sidor långa utredningar över den försäkrade fastigheten, lösegendomen och deras värde. Många ansökningar innehåller även en planritning över byggnaden.
Ansökningarna utarbetades med stor omsorg. Innan ansökningarna skickades till bolaget skickades de fram till 1860-talet i städerna till brandstodskommittén och på landsbygden till kronofogden. Dessutom kontrollerades fastighetens värde i en i kyrkan förelyst offentlig syn.
Ansökningarna är huvudsakligen skrivna på svenska. Från och med början av 1900 ökar de finskspråkiga ansökningarnas antal så småningom.
Man kan få mycket detaljerad information om försäkrade fastigheter i försäkringsansökningarna. I ansökningarna från åren 1832—1862 får man t.ex. reda på tomtens storlek och läge, byggnadernas storlek och användningssyfte, antal våningar och rum, byggmaterialens kvantitet och kvalitet samt byggnadens läge jämfört med andra byggnader. Utöver dessa allmänna uppgifter innehåller utredningarna information om byggnadens enstaka element alltifrån fönsterrutor till taklistor.
Från och med år 1862 är ansökningarna inte lika detaljerade. Då beslöt man att ansökningarna skulle förenklas och specificeringen av byggnadens olika delar uteslöts. Ansökningarna är dock även efter detta beslut viktiga byggnadshistoriska källor.
Arkivet är tillgängligt för forskare på Riksarkivets enhet på Fredsgatan. På Riksarkivet lönar det sig att bekanta sig med arkivet med hjälp av arkivförteckning 602:163.
Försäkringsansökningarna överlämnas till forskaren en åt gången, vilket betyder att man bör veta exakt vilken byggnad man är intresserad av. Den begärda byggnadens ansökan beställs med numret för försäkringsansökan, som finns antecknade i förteckningarna.
Ansökningsnumret kan antingen sökas i tryckta eller mikrofilmade förteckningar. De tryckta förteckningarna innehåller byggnaderna från 12 städer. Byggnader i andra städer och på landsbygden måste sökas i de mikrofilmade förteckningarna.
Det finns två tryckta förteckningar. Arkivförteckning 602:163a innehåller byggnaderna från Heinola, Helsingfors, Karleby, Kristinestad, Lovisa, Uleåborg, Jakobstad, Björneborg, Borgå, Brahestad och Raumo. Försäkringsansökningarna från Åbo finns i arkivförteckning 602:163b.
Arkivförteckning 602:163a innehåller alla ansökningarna ordnade enligt stad i kronologisk ordning enligt tiden för beviljandet av försäkringen. Man söker efter byggnaden med hjälp av tomtnumret, som anges i stadsplanen. Man kan söka efter detta nummer i till exempel fastighetskartor. Då man hittat den rätta byggnaden i arkivförteckningen finns försäkringsansökningens nummer i kolumnen, som har nämnts på olika sätt, till exempel "aktin no" (aktens nr) eller "vakuutus" (försäkring). Man kan beställa den begärda ansökan utav jouren genom att skriva i ansökningsblanketten Tarmo, ortnamn och ansökningsnummer.
Försäkringsansökningarna från Åbo finns i arkivförteckning 602:163b. I denna förteckning är byggnaderna ordnade i nummerordning enligt kvarter- och tomtnummer. Då man känner till tomtnumret får man enkelt fram försäkringsansökningens nummer som behövs för att beställa handlingen.
Sådana ansökningar som inte finns i tryckta förteckningar söks i mikrofilmade förteckningar. Förteckningarna kan utforskas som självbetjäning i Riksarkivets mikrofilmsläsesal. Man måste dock först söka det rätta mikrokortets nummer i arkivförteckning 602:163a. I början av förteckningen finns en lista över mikrokorten enligt stad och tidpunkt. Då man fått reda på det rätta kortnumret hittar man försäkringsansökningens nummer i mikrokortet med hjälp av tomtnummer.