Jägarmatrikelns material består av biografier om de finska medborgare som tjänstgjorde i den 27. Kungliga Preussiska jägarbataljonen åren 1916–1918. Uppgifterna inför jägarmatrikeln samlades åren 1918–1938 av Jägarförbundet.
Jägarrörelsens betydelse för hela Finlands vita armé och stridernas slutresultat kom under medborgarkriget starkt fram. Eftersom den uppnådda mångsidiga militärutbildningen i Tysklands armé visade sig vara betydelsefull för skyddskåren, vaknade en tanke om att sammansätta och publicera en särskild matrikel. Den år 1918 grundade Jägarförbundet fick till uppdrag att genomföra flera uppgifter, som var anknutna till jägarrörelsen. Det första uppdraget var att redigera en jägarmatrikel, som skulle vara försedd med fotografier. Matrikeln skulle även fungera som ett slags personhistoriskt register.
Inför samlandet av de personhistoriska uppgifterna trycktes ett frågeformulär, som skickades till alla jägaren. Man försökte samla in uppgifter om jägarna även på andra sätt, t.ex. genom att skicka ett frågeformulär till jägarnas anhöriga. Även jägarbataljonernas enheters stamböcker har varit en betydande grund för matrikeln.
Ifrån det samlade materialet sammansatte Försvarsministeriets krigshistoriska byrå Suomen jääkärien elämäkerrasto –verket, som publicerades första gången år 1938. Supplementen till verket utgavs åren 1957 och 1975, varvid man hade lagt till uppgifter om jägarnas verksamhet under krigstiden åren 1939–1945.
Arkivet för Jägarmatrikelns material består av handlingar som samlades in under åren 1918–1938. Till arkivets handlingar tillhör matriklar som handlar om jägarna, matriklarnas korrektur samt en enskild mapp om de tyskar som tjänstgjorde i den 27. Kungliga Preussiska jägarbataljonen. Utöver detta innehåller arkivet protokoll och verksamhetsberättelser från åren 1970–1974, varvid matrikeln från år 1975 bearbetades. Allt som allt innehåller arkivet 1896 stycken biografier över jägare. Ifrågavarande matriklar fungerar samtidigt som en sorts personakter.
Suomen jääkärien elämäkerrasto –verken från åren 1938, 1957 och 1975 grundar sig på de samlade materialet till jägarmatrikeln. Verken innehåller en del av de material som bevaras i arkivet.
Suomen jääkärien elämäkerrasto –verket från år 1938 fokuserar sig på att avbilda jägarnas verksamhet under medborgarkriget, medan de senare upplagorna innehåller uppgifter om jägarnas verksamhet under åren 1939–1945. Till den senaste editionen har man även tagit med information om jägarnas familjemedlemmar. År 1975 edition publicerades även för att 60 år förflutit sedan jägarrörelsens upprinnelse.
Fastän jägarmatrikeln refererar en god bit av arkivets material, skall man observera att arkivet kan vid vissa fall innehålla sådana handlingar som inte nämns i matrikeln. Som exempelvis jägarnas ämbetsbetyg.
Jägarmatrikelns arkivmaterial kan vara en givande informationskälla både i personhistorisk forskning och i släktforskning. Med hjälp av arkivmaterialet kan man få tag på uppgifter om en enskild jägares skeden under åren 1916–1918. Med hjälp av materialet kan man vid vissa fall även få tag på fördjupade uppgifter om personen. I en jägares biografi finns det oftast med ett ursprungligt porträtt av personen, varav man kan få en betydligt bättre kopia av än av den som har publicerats i verken.
Som en preliminär grund för sin forskning kan man väl använda sig av Suomen jääkärien elämäkerrasto –verken, varvid man kan med hjälp av arkivmaterialet komplettera eller precisera de erhållna uppgifterna. Ibland kan man hitta mer information i arkivet, men ibland kommer inte arkivet med nya belysningar. Det är dock omöjligt att veta i förhand om vem och hur det finns material om i arkivet.
I sin forskning kan man även utnyttja sig av sådana arkiv, som innehåller material om krigen åren 1939-1945. Med hjälp av matrikeln kan man ta reda på om exempelvis jägarens utförda arbetsuppgifter. Även med hjälp av stamkort kan man få mera information om jägarens verksamhet under krigstiden. Det är bra att observera att alla jägarna inte tog del av Finlands krig åren 1939–1945. En av de avsevärda orsakerna till detta kan vara en jägares möjlig invalidisering redan under medborgarkriget eller en jägares bortgång.
Arkivet bevaras vid Riksarkivet. Arkivförteckningen Vapaussota (IV) 2: 159–201 bevaras också vid Riksarkivet. Arkivets arkivförteckning kan även läsas på nätet via Astia webtjänsten. Till arkivregistrets sökruta bör man skriva sökordet ”Jääkärien elämäkerraston ainekset”. Eftersom det kan vara svårt att söka en särskild jägare från arkivregistret, kan man alternativt använda jägarmatrikeln som ett hjälpmedel, då matrikeln innehåller alla jägarna i alfabetisk ordning. Jägarmatrikeln kan lånas på bibliotek eller undersökas vid Riksarkivets filial i Sörnäs.
De sammansatta matriklarna innehåller personens grundläggande data, information om familjeförhållandena, om anslutningen till jägarrörelsen, skeden i Jägarbataljonen och i enheterna innan, tidpunkten om återkomsten till Finland, verksamheten under medborgarkriget, om den eventuella militära karriären, civila yrket och möjligen information om personens bortgång. Dessutom innehåller matriklarna antydan om erhållna hederstecken.
Forskningen kan börjas antingen med hjälp av jägarmatrikeln eller med hjälp av arkivförteckningen. Ifall man redan vet namnet på jägaren kan man från arkivförteckningen ta reda på mappen i vilken den ifrågavarande personens handlingar bevaras. Handlingarna är ordnade alfabetiskt i mapparna.