Skråväsen var ett organisationssystem för hantverkare under medeltiden i de flesta europeiska länder. Enligt systemet tilläts endast medlemmarna i ett visst skrå ägna sig åt ett visst yrke. Skråväsendet var i bruk i en del finska städer från 1600-talet fram till år 1868, då skråsystemet upphävdes. Skråväsendet bildades av tiotal olika skrån som fungerade i olika städer i Finland. Skrån fanns i Helsingfors, Tavastehus, Karleby, Kristinestad, Kuopio, Lovisa, Uleåborg, Jakobstad, Björneborg, Borgå, Ekenäs, Åbo, Nystad, Vasa och Viborg.
Varje hantverksyrke hade sitt eget skrå i städerna. Skrået övervakade mästarnas arbetskvalitet och hjälpte i att skapa trygghet och rättvisa bland hantverkarna. Skrået övervakade även att hantverk inte praktiserades olagligt i staden. Den högsta bestämmanderätten i ett skrå ägdes av skråämbetet (skråföreningen). De viktigaste förtroendemännen var verkmästarna (åldermannen) samt två "bisittare".
Endast en del av skrånas handlingar har bevarats. Arkivverkets arkiv innehåller material rörande 42 skråns verksamhet. Det finns material om vissa skrån i Helsingfors, Tavastehus, Karleby, Uleåborg, Björneborg, Nystad, Vasa och Viborg. Dessutom finns en egen helhet med diverse handlingar rörande skråväsendet, såsom förordningar, författningar och regler.
Arkiven för de olika skråna innehåller handlingar i växlande omfattning. De mest omfattande arkiven innehåller mer än tio serier, men vissa arkiv innehåller endast ett par serier. Vanliga handlingar är förteckningar över skråmedlemmar, mötesprotokoll och olika räkenskapsböcker. Förutom dessa innehåller arkiven en mängd handlingar rörande skrånas verksamhet.
Inom arkivverket bevaras skråhandlingar i Riksarkivet i Helsingfors samt i landsarkiven i Tavastehus, S: t Michel, Uleåborg, Åbo och Vasa. Dessutom bevaras skråhandlingar i andra arkiv, till exempel i Åbo stadsarkiv, i Helsingfors stadsarkiv och på Nationalmuseet.
Skråhandlingarna är den viktigaste källan i forskning rörande hantverkare. Handlingarna beskriver skrånas verksamhet och i vissa fall kan de även vara nyttiga i personhistorisk forskning. Mest finns det dokument från slutet av 1700-talet och från 1800-talet. Från tidigare tid finns bevarat enbart enskilda handlingar.
De viktigaste handlingarna är protokollen. I dessa infördes information rörande alla delar av skrånas verksamhet. I protokollen kan man t.ex. hitta information om skrånas ekonomi, behandlade tvistemål och kundernas klagomål. Personhistoriskt sett är uppgifterna rörande själva hantverkarna de mest intressanta. Hantverkarnas karriär fördelades i tre faser. Karriären började som lärling, fortsatte som gesäll och avslutades som mästare. Protokollen innehåller uppgifter om olika prov och ansökningar under karriären. Man kan även hitta information rörande till exempel gesällernas lärotider och deras mästare.
Andra viktiga handlingar är förteckningarna över hantverkarna i de olika skråna. I personhistorisk forskning är dessa förteckningar den viktigaste källan. De olika arkivens informationsinnehåll varierar kraftigt, beroende på hurdant material som har bevarats. Förutom protokollen och förteckningarna innehåller många av arkiven diverse handlingar. Ifrån alla skråna finns dock inte ens protokollen bevarade, vari det kan vara svårt att hitta information om deras verksamhet.
Handlingar rörande de i Riksarkivet bevarade skråna i Helsingfors och arkivet för Viborgs snickarskrå samt en samling allmänna handlingar rörande skråväsendet har digitaliserats. Ifrågavarande handlingar kan utforskas via Astia webtjänsten. Andra skråarkiv bevarade av arkivverket kan undersökas i landsarkiven.
Man kan få mer bakgrundsinformation om skråhandlingar med hjälp av nedanstående källor. Kirsi Vainios Turun kaupunginarkistossa säilytettävät Turkulaisten käsityöläisammattikuntien asiakirjat kan beställas av jouren i Riksarkivet.